- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
292

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Vattenförbrukning och vattentillgång - Grundvattenförekomst och dennas undersökning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’292 TREDJE DEL. STORSTÄDERNAS TILLK. O. DERAS TEKN. UTRUSTN.

tens kapacitet, såvida ej möjlighet finnes för magasinering från ett
dygn till ett annat eller från de övriga årstiderna till sommaren.

Maximiförbrukningen jämte vad, som behöves för eldsläckning,
utgöra grundvalen för rörnätets beräkning.

Vattentillgången beräknas när det gäller en källa, genom att låta
vattnet avrinna över ett skibord, när det gäller en sjö eller flod med
tillhjälp av nederbördsområdets storlek samt storleken av
avvinnin-gen i den landsdel, som det gäller.

För att utröna den vattenkvantitet, som är att påräkna från ett
grundvattenförande lager, måste mera omfattande undersökningar
företagas, vilket här nedan skall närmare antydas, varjämte
grundvattnets förekomst i naturen skall i korthet angivas.

Grundvattenförekomst och dennas undersökning.

Om genomskärningen av en floddal ter sig som närstående bild
visar, så kommer vid nederbörd vattnet att nedtränga i sand och
gruslager och bilda grundvattenströmmar. I sandlagret, på det
ställe där lagrets mäktighet ej är tillräckligt stor att släppa fram
strömmen, träder vattnet i dagen i form av en källa. I gruslagret
ser man, att sedan vattnet först passerat utefter berget, ansluter det
sig till den i gruslagret befintliga grundvattenströmmens vattenyta,
som då angiver grundvattenståndet i den ifrågavarande punkten. Om
man så på en lägre belägen plats driver ned en brunn, till den når
gruslagret ifråga, strömmar vattnet ut, beroende på trycket från
vattenpelaren upp till den övre vattenytan. En sådan vattenförekomst,
där vattnet av eget tryck utströmmar ovan marken, kallas för
arte-sisk brunn. Vore marken på det ifrågavarande stället lika med eller
högre än övre vattenytan, så skulle, om grundvattenströmmen ginge
i riktning med floden, vattenytan i röret stiga, tills den kom att stå
något lägre än övre vattenytan, på grund av tryckförlusten under
gången genom gruslagret. Hastigheten hos grundvattnet är mycket
ringa, men dock varierande, beroende på materialets porositet; i
grus av ordinär kornstorlek belöper den sig till c:a 50 m. om dygnet.

Om man konstaterat tillvaron av en grundvattenström, så vill
man även hava klart för sig, huru mycket den kontimerligt kan
giva, och för den skull bör företagas provpumpning, som måste
försiggå under längre tid för att få säkra resultat att bygga på vid
anläggning av ett vattenverk. Om man då pumpar en konstant
kvantitet under viss tid, visar det sig, att vattenytan sjunker och fortfar
därmed, intill att sjunkningen så småningom upphör, och vattenytan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free