Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Alfabetets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING
sök till förklaring på varför talrika grekiska seder och lärdomar
kommit från östern. Sägnerna om Danaos och Kadmos äro
karaktäristiska i detta avseende. Den senare var enligt den allmänna grekiska
uppfattningen en invandrare från Fenicien, och man tillskrev honom
äran av att ha infört den äldsta grekiska bokstavsskriften, den s. k.
kadmeiska, och kännedomen om metallernas bearbetning. Denna
tradition tycktes senare finna stöd i 1880-talets
arkeologiska utgrävningar, i det att dessa fynd
länge läto forskarna tro, att de äldsta formerna
av det alfabet, som ligger till grund för det
grekisk-europeiska, voro att söka i Fenicien och
Nord-Syrien. Men de sista årtiondenas livliga
diskussion om alfabetets ursprung samt nya
utgrävningar och fynd ha visat oss, att vi
måste betydligt revidera vår gamla
uppfattning.
Alfabetets uppfinning var en genial bedrift, som betecknade en
ofantlig förenkling av skriftförhållandena. Men samtidigt måste
framhållas, att denna uppfinning icke bildar någon epok i den
andliga odlingens historia. Betänka vi nämligen dels fortidens och
medeltidens villkor för framställning av och handel med böcker, inse vi
lätt, att alfabetets uppfinning icke hade någon betydelse för det
skrivna ordets mångfaldigande och spridning. Först
boktryckarkonstens uppfinning (c:a 1450) medförde någon
ändring härvidlag. Tänka vi vidare på, att fem
stora kulturer, nämligen den egyptiska, den
ba-bylonisk-assyriska, den egeiska (d. v. s. den
förgrekiska medelhavskulturen), den hettitiska och
den kinesiska, av vilka den sistnämnda ännu är
livskraftig, alla begagnat sig av skrivtecken av
icke-alfabetisk karaktär, förstå vi måhända
riktigheten av ovan gjorda påstående. Vidare få vi
icke heller glömma, att även om alfabetets
ofantliga spridning bland de mest skilda folkslag visar
uppfinningens praktiska värde och geniala förenkling i jämförelse med
de gamla bild- och teckenskrifterna, som snart undanträngdes, så
innebär dock alfabetet ofta ett alltför summariskt återgivande av de
olika språkens egentliga ljud. Vi kunna överallt finna exempel på
denna bristfällighet hos de alfabetiska tecknen, som icke till fullo
kunna återgiva språkens alla ljud. Sålunda teckna vi svenskar, som
Fig. 2.
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
