Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Skrivkonstens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING
skriva t. ex. orden "Fritid och sport", sättes nyckelordets bokstäver
över textens, sålunda:
LJUSLJ USL JUSLJ
Fritid och sport
Man går nu tillväga på så sätt, att nyckelordets bokstäver
uppsökas i den vänstra bokstavsgruppen i schemat. Dess bokstäver äro,
som synes, ordnade i kvadrater med fyra i varje grupp. Mot en
sådan kvadrat svarar den till höger om densamma stående rektangeln,
innehållande alfabetets bokstäver, ordnade på två rader. I endera
av dessa rader finna vi sålunda den mot nyckelordets bokstav
svarande texbokstaven. Vi taga sedan helt enkelt den bokstav, som står i
motsatta raden, alltså över eller under textbokstaven.
Låt oss fullfölja det valda exemplet, varigenom vi lättare skola
förstå systemet. Först uppsöka vi bokstaven L i kvadraterna till
vänster och finna den i den sjätte uppifrån. I den härtill hörande
rektangeln finna vi den mot nyckelordets bokstav L svarande
textbokstaven F, som befinnes stå över ett E i den motsatta raden. Vi
skriva alltså E och fortsätta. Nästa bokstav i nyckelordet är J, som
återfinnes i femte kvadraten uppifrån. Den motsvarande
textbokstaven R står i den till kvadraten hörande rektangelns undre rad. Vi
skriva således det däröver stående L. Fortsätter man nu på detta
sätt, kommer man till det resultatet, att "Fritid och sport" skrives:
ELQJBE G B C MHENN.
Dechifferingen tillgår på samma sätt, varvid nu chifferskriften
får tjäna till text.
Det skrivmedel, som vi ha i våra blyertsar, har haft en
föregångare i forntiden, ty förutom att man skrev med färgad vätska
använde man redan då även torra skrivmedel, vilka vanligen voro av
bly. Under medeltiden användes också smala bly- eller silverstänger
vid skrivning. Beteckningen skrivbly, som man finner i arbeten från
femtonhundratalet, kan vara missvisande, ty man vet inte bestämt
om det menas grafit eller bly. Grafit ansågs nämligen länge för att
vara ett slags bly. Den tyske mineralogen A. G. Werner, som levde
i slutet av sjutton- och början av aderhundratalet, är den förste, som
infört beteckningen grafit för det ifrågavarande mineralet. Ordet
kommer av det grekiska verbet grapho — "jag skriver" — vars stam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
