Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Klichéframställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLICHÉFRAMSTÄLLNING
77
för etsningen. Plåten skall i ett syrebad, vilket för kopparklichéer
och klichéer av mässing består av utspädd järnklorid, gäller det
zinkklichéer göres badet av utspädd salpetersyra. Under den tid
syrebadet pågår måste plattan noga passas, upptagas och förses med
harts-haltig bestrykning på de partier, vilka man inte önskar mera
påverkade av badet. Förfarandet i detta avseende ha vi uppehållit oss vid
i tidigare avdelningar, där framställningssättet är liknande klichéns
sista behandling under den
fotokemiska processen.
För att syran i badet skall
verka snabbare på plattan vaggar
man badskålen, vilket på större
ateljéer vanligen sker
automatiskt på mekanisk väg. Det finns
också etsningsmaskiner, i vilka
en "baderska" i form av
skovelhjul duschar plattan så att
etsningen fortare fullbordas.
När större ritningar, kartor
och planscher skola reproduceras
använder man vanligen ett slags
stentryck, litografiskt tryck.
Materialet vid detta
tillvägagångssätt är en planslipad
finkornig skiffersten, en porös,
kalkhaltig sten, som särkilt fås
från Bayern och mestadels från
skifferbrottet Sohlenhofen där.
På detta material åstadkommes
bilden genom att man tillämpar
det förhållandet, att vatten och
fett bortstöta varandra. Inom
boktryckarkonsten framställer man ju såsom av det ovan anförda
torde ha framgått en reliefbild, det vill säga, att de partier, vilka inte
skola framträda i pressen ligga djupare än de partier, av vilka avtryck
skola kvarstanna på papperet. Vid det litografiska trycket arbetar
man med feta färger såväl vid teckningen som tryckningen. Man
fuktar de sektioner av stenytan, vilka inte skola framträda i trycket,
de upptaga således inte färg vid färgvalsens gång över stenen och
återge följaktligen heller intet av bilden.
Fig. 58. Press för avtryck av klichéer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
