Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Pappersmassans framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMASSANS FRAMSTÄLLNING
101
vad de kemiska formlerna innebära, torde det vara av intresse att
genomläsa kapitlet om kemiska tecken och formler i tredje bandet av
Uppfinningarna.
Cellulosan är nu just det ämne, som man i pappersmasseindustrin
vill komma åt och med billigaste medel framställa så ren som möjligt.
I veden förekommer den på så sätt, att den bildar huvudmassan av
väggarna i de celler, varav veden är uppbyggd. Det är också härav,
som den fått sitt namn.
Emellertid är cellulosa ett mycket mjukt material, och sin fasthet
har veden därav, att cellulosan i denna är starkt inmängd eller som
man säger "inkrusterad" med ett annat ämne, som kallas lignin.
Halten av lignin kan i torr vedsubstans uppgå till närmare trettio
procent. Den sammankittar de av cellulosa bestående fibrerna och
förlänar åt dem deras hårdhet.
För framställningen av pappersmassa måste sålunda ligninet utj
lösas. Emellertid känner man intet medel att direkt lösa ligninet.
Däremot finnes en del ämnen, som kemiskt påverka ligninet och
bringa det i löslig form. Av sådana ämnen hava i sulfatmetoden den
nämnda blandningen av natriumhydroxid och natriumsulfid kommit
till användning. Under kokningen sker just en utlösning av ligninet,
varigenom cellulosafibrerna frigöras.
I veden, och följaktligen också i flisen, finnes emellertid även en
hel del andra ämnen, som måste utlösas och bortskaffas, om en god
pappersmassa skall erhållas. Dessa ämnen bestå huvudsakligen av
harts, terpentinolja och något litet fett. Emellertid bereda dessa
ämnen icke några större svårigheter vid massaframställningen. De
utlösas nämligen enkelt nog av den överhettade vattenånga, varmed
kokningen verkställes.
Av det sagda förstå vi sålunda kokningens betydelse. För att
lutens och ångans inverkan skall bliva så jämn som möjligt och hela
massan bliva ordentligt utsatt för den kemiska och termiska
påverkan, vändes apparaten under kokningens lopp upprepade gånger, och
kokningen fortgår under en tid av fyra timmar eller däröver — ibland
ända till bortåt sex timmar.
Sedan kokningen avslutats, avstänges ångtilloppet, och i stället
ledes ångan i kokaren bort, så att trycket sjunker högst avsevärt. 1
allmänhet låter man trycket nedgå till ungefär tre atmosfärer, innan
massan tillsamman med luten får lämna kokaren.
Den bortgående ångan innehåller ganska avsevärda
värmemängder, som man icke får låta utan vidare gå förlorade, då därigenom
driftsekonomien skulle bliva betydligt sämre. I stället använder man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
