Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Pappersmassans framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 A.NDRA DELEN. PAPPERETS TILLVERKNING O. ANVÄNDNING
Den allra väsentligaste skillnaden ligger naturligtvis i
beskaffenheten av den lut man använder sig av. Under det att den i
sulfatmetoden använda luten var alkalisk, så är den i sulfitmetoden
använda tvärt om sur, och den särskilt verksamma beståndsdelen är
svaveldioxid.
Vi skola nu ett ögonblick dröja vid själva framställningen av
denna lut eller rättare sagt "koksyra". Först måste då svaveldioxid
framställas, och detta sker antingen genom förbränning av svavel
eller genom röstning av någon svavelhaltig malm. För vårt lands
vidkommande är det den senare metoden, som av naturliga skäl
kommer i åtanke. Vi hava nämligen tillgång till just sådana
svavelhaltiga malmer, och särskilt är det då ett mineral, som benämnes pyrit,
vilket får utgöra utgångsmaterial.
Pyriten består huvudsakligen av en förening mellan svavel och
järn, samt rostas i så kallade Herreshofferugnar. Man strävar
därvid att hålla en möjligast hög temperatur, enär man därigenom i
möjligaste mån undviker bildandet av svaveltrioxid, vars
uppträdande skulle vara till åtskilligt men för processens framgångsrika
utförande.
Den erhållna svaveldioxiden får efter rening och avkylning
komma in i det så kallade syratornet, som efter sin konstruktör även
benämnes Mitscherlichtornet. I detta mötes den utströmmande
svaveldioxidgasen av nedströmmande vatten, i vilket den löser sig under
bildning av svavelsyrlighet. I tornet finnes emellertid även inlagt en
mängd kalksten, och med denna reagerar svavelsyrligheten genast i
bildningsögonblicket under bildning av kalciumsulfit, vilken förenar
sig med ytterligare svaveldioxid och övergår till så kallat surt
kalciumsulfit eller kalciumbisulfit. Denna förening är löslig i vatten
och upptages därför av det i tornet nedströmmande vattnet, så att
man vid tornets botten kan uppsamla en kalciumbisulfitlösning.
Denna får därpå upptaga ytterligare en del svaveldioxid och är sedan
färdig att såsom koksyra fyllas på kokarna.
De sistnämnda apparaterna måste vara inrättade för att tåla
inverkan av den heta koksyran och äro därför invändigt tapetserade
med ett lager av chamottetegel, mellan vilka man omsorgsfullt tätat
medelst blygletekitt. Kokarens yttre beklädnad utgöres av järnplåt
och till formen är den snarlik de i sulfatmetoden använda kokarna.
Upphettningen kan ske efter tvenne olika system eller genom en
kombination av båda. Det ena innebär, att ångan släppes fritt ut i
kokarens inre. Vid den andra metoden låter man ångan endast
passera genom ett rörsystem inuti kokaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
