Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Tryckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKNINGEN
169
vilket givetvis var till men för trycket. Och efter många experiment
har man uppfunnit ett valsmaterial, en valsmassa, vilken
ursprungligen bestod av sirap och lim, men numera är valsmassan sammansatt
av gelantin, råsocker och glycerin. De gjutas i järncylindrar,
valsmatriser. Deras inre del kallas valsspindeln. Förslitna valsar
sönderskäras och nedsmältas i smältkittel. Vid gjutningen tillses noga att
inte luft kommer in i valsmassan och bildar blåsor. Efter
begagnandet rengöras valsarna noga och insättas i valsskåp, där de stå fria
från damm.
Den färg, som valsarna ha att utbreda, kan vara av olika färg och
konsistens. Förr i tiden tillverkade tryckerierna själva sina färger
av kimrök och linolja. Resultatet var inte så sällan en kornig och
för tryckningen mindre ändamålsenlig produkt. Nu har
tryckfärgs-tillverkningen blivit en betydande industrigren. Bindmedlet kallas
vanligen fernissan, och sedan kan detta bindmedel tillsättas olika
färgämnen, vilka efter önskad kombination males upprepade gånger på
färgkvarnar, tätt mot varandra roterande cylindrar. Färgen males
mer eller mindre beroende på till vilket ändamål den skall användas.
Hårt papper fordrar en annan färgkonsistens än ett mjukare,
porösare. Konsistensen i en färg för rotationspress är ganska mycket
skild från illustrationstrycksfärgens. Allt efter sin kvalitet delar man
också upp färgerna i tidningsfärg å ena samt illustrations-,
accidens-och verkfärg å andra. De båda senare beteckna en medelkvalitet.
Efter sin kemiska sammansättning indelas tryckfärgerna i
tjärfärger, lackfärger, jordfärger och metallfärger. Jordfärger sägas vara
ljusäkta — färgtryckets ton bibehålles vid belysning — men bland
de andra är ljusäktheten av skiftande slag. Med hänsyn till sin
täckningsförmåga indelas färgerna i täckande färger och laserade färger.
Det senare slaget är genomskinligt, och dessa egenskaper är det av
största vikt för tryckaren att ha i minnet vid utförandet av
flerfärgs-tryck.
Av stor betydelse vid tryckningen är att färgen torkar fort —
och för detta ändamål tillsättas färgerna med torkämne, vanligen
siccativ. Naturligtvis kunna olika färger erhållas genom att företaga
blandningar av på fabrikerna framställda kulörer. Gäller det
tryckningen av tonfärger på tonbottnar och dylikt kan en mörkare eller
ljusare nyans erhållas genom reglering av färggivningen. Det finnes
också dubbeltonfärger, vilkas begagnande ger intryck av att man
tryckt med två färger. Kopiefärger i svart, blått, grönt, rött eller
violett användas vid tryckning av sådana arbeten, som äro avsedda
för kopiering. Bronsfärger avse att ge bronstryck i guld, silver, kop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
