Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Reklamuppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 ANDRA DELEN. TRYCKKONSTEN FRAM TILL ROTATIONSPRESSEIST
minne att forna dagars utropare, "Marktschreier", och vad de nu
hette i olika länder och tider, ha sina likar ännu i dag mitt ibland oss. I
utlandet förekommer det kanske mera än i vårt land att
gatuförsäl-jarna ropa ut sina varor och priser och framhålla deras fördelar. Men
vi ha gårdsförsäljarna och -uppköparna, av lump o. dyl., vilka ropa
ut sina anbud. Och ett särskilt slag av reklam bildade förr
gatunamnen. På den tiden, då en viss hantverkareklass eller handelsbransch
ofta av platsstyrelsen hänvisades till vissa bestämda gator uppkommo
namn som Skomakaregatan, Repslagaregatan, Lästmakaregatan o. dyl.
När vi kommit fram till boktryckarkonstens dagar och tidningar
började utkomma var det ofta bokhandlare, som ägde tryckerier och
utgåvo tidningar. Ingenting är naturligare än att de i sina tidningar
införde annonser om sina böcker och andra försäljningsartiklar. Så
skedde också. En hr Theophratus Renaudot i Paris, som hade en
adress- och kommissionsbyrå, kom 1612 å tanken att trycka listor över
lediga platser och platssökande. Ett verkligt annonsblad blev hans
publikation från september 1633, det nämndes "Feuille du bureau
d’adresses". Sedan har annonsväsendet utvecklat sig hastigt, och
annonserna ha mer och mer blivit den ekonomiska grundvalen för
tidningsföretagen.
Pressen var ju i sin barndom mest veckotidningar. Så gott som
alla tidningsföretag stodo i ett eller annant lydnadsförhållande till
staten, och det var också i början myndigheterna, som begagnade
tidningarna i större utsträckning för annonsering. Tillkännagivanden,
vilka förr meddelats genom härolder, infördes som annonser. I
Frankrike gick detta mycket långsamt. Under första seklet av de politiska
tidningarnas liv var annonsen en sällsynt gäst i spalterna.
Paristidningen "Gazette" lär ha haft det första privata tillkännagivandet inne
år 1762. Ännu i dag är Frankrike intet annonsland för dagspressen.
Man annonserar mera i tidskrifterna. Och f. ö. har plakatreklamen en
bättre jordmån där än i något annat land.
Annonsernas intåg i reklamvärlden gick fortare i England än i
Frankrike. 1657 startades "Public Advertiser", och redan tidigare
hade en annonsbyrå upprättats i London, vilket tyder på att denna
reklamform haft en avsevärd utbredning. Man började begagna
annonsen till allt möjligt. 1649 erbjuder en herre i "Impartial
Intelli-gence" belöning för återskaffande av två stulna hästar. Den första
annonsen om the finnes i "Mercurius Politicus" för den 30 sept. 1658
och lyder: "Denna förträffliga kinesiska dryck rekommenderas av alla
läkare. Kineserna kalla den ’tscheh’, andra nationer the eller tich. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
