Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Reklamuppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ANDRA DELEN. TRYCKKONSTEN FRAM TILL ROTATIONSPRESSEIST
behov, konkurrenter uppstodo, och då blev det ett livsbehov att
"utropa", reklamera, varorna. Annonserna, som förr hade en liten
blygsam plats, började fylla sidor i tidningarna. Jämsides härmed växte
naturligtvis reklamen också på andra områden i form av skyltar,
affischer och alla de tusenden av former, i vilka reklamen trivs liksom
det sköna, dit man just inte alltid kan hänföra alstren. Men det skall
tillfogas att våra dagars reklammaterial börjat träda fram på ett
även estetiskt högt stående plan sedan man mer och mer insett att en
vacker sak är smakligare även som reklam, än en brokig fuling, om
den också är aldrig så "skriande".
Vi ha sett att det gick smått med inarbetandet av annonserna i
utlandets press, och blickar man på vår svenska press skall man finna
ett liknande förhållande här. I början av 1700-talet voro
"notifika-tionerne" inte så ofta förekommande, men vid frihetstidens slut
fyllde de både sista sidan och ett extra tilläggsblad i Post- och
Inrikestidningar. Vad det kostade att annonsera får man en aning om då man
hör, att förläggaren Lars Salvius på 1740-talet hos kanslikollegium
anhöll om att för en 5 à 6 raders annons, "notifikation", få lämna i
likvid 1 riksdaler och 16 öre kopparmynt. Billigt var det således inte
mot våra dagars annonspriser.
Och vad handlade då annonserna om? Jo, det fanns nästan
samma provkarta som i dagens tidning. Man annonserade auktioner,
egendomsaffärer, lotterier, hyresannonser förekommo, och handlarna
annonserade om nyinkomna viner och ostron. Våra dagars
"oförlikneliga liktornssalva" finner man en ordagrann make till, och vidare
utbjöds som nu "ett slags härliga droppar för kolik och magpassion",
man kunde även då få köpa "skönhetsvatten" o. s. v. Offentliga
nöjen började annonseras; första teaterannonsen var införd 1737 och
blev således årsbarn med svensk skådespelarekonst. Annonsen var
emellertid tryckt på en särskild bilaga. I allmänhet tillkännagavs
endast operasäsongens början, och de olika programmen
offentliggjordes på annat sätt för varje föreställning.
Emellertid uppkommo med tiden faktorer, som snabbt bidrogo till
att det uppstod behov för köpare och säljare att ha en "mötesplats",
likaså för de tjänstsökande och arbetsgivarna. Då fick även Sverige
lokala annonsblad i stil med vad vi förut sett i Tyskland,
"Intelligenz-und Anzeigenblätter". Hos oss var det också en tysk som startade
denna reklamart. Han hette Albert Giese, kom till Sverige såsom
språklärare och försökte upprätta en skola för unga ädlingar i
Stockholm. När uppfostringsanstalten gick omkull upprättade Geise
kontor i Stockholm och lyckades 1732 få ensamrätt till sådant företag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
