Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Framställning av böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 ANDRA DELEN. TRYCKKONSTEN FRAM TILL ROTATIONSPRESSEIST
rades hur man förr i tiden skyddade sina "böcker", och självfallet
blev det inte någon inbindning i våra dagars mening förr än man hade
uppnått den form boken av i dag allmänt har.
Visserligen fick Sverige redan på Gustaf Vasas tid en pappersmölla,
men det mesta papperet kom hit från Tyskland, och Sveriges äldsta
urkunder av papper äro redan från 1345 men dels var pergamentet
hällbarare än papperet och dels var det inte så lätt att få papper,
varför böcker av papper voro sällsynta. Bokbanden voro under
medeltiden av skinn, pergament eller papp. Ofta gavs bokbandet ett stöd
av träskivor. Framsidan var titelns plats. På den tiden ställde man
nämligen inte böcker på hyllor utan lade dem på en läspulpet, vid
vilken de ofta kedjades fast. Då böckerna skulle identifieras mestadels
liggande var det självfallet att titeln sattes på framsidan.
Inte sällan voro banden konstverk av högt värde, utförda av
silver, mosaik, emalj arbeten och stundom utsirades bandet med ädla
stenar. De franska och italienska praktbanden från renässansen äro
konstverk av rang. Likaså ägnades textens illustrering den största
omsorg, då det gällde ett finare bokarbete. I Flandern, Italien och
Frankrike funnos omfattande bokmålarverkstäder, vilkas arbeten äro
praktfulla konstverk.
Den tryckta pappersboken kom ju som en mycket demokratisk
uppenbarelse bland dessa illuminerade pergaments verk. Men dess
segertåg kunde inte stoppas. Tidigare hade boken varit en klenod.
Till och med konungarna hade inte så värst stora bibliotek. Då det
inventerades på mitten av trettonhundratalet upptog konung Magnus
Erikssons bibliotek en svensk bibel, en kyrkolag, en upplandslag, en
smålandslag, en tysk juridisk bok, ett arbete i svensk pastoralteologi,
Ivan Lejonriddaren, en bibel på tyska och tvenne inte i förteckningen
namngivna böcker. Det var kungliga biblioteket på den tiden. Men
det är att märka, att medeltidens bibliotek voro samlade i klostren
och i kyrkans ägo.
Vanligt var att kloster inom samma orden bytte litteratur, det
uppstod en bokcirkulation, vilken helt naturligt gjorde att upplagorna
inte höllos så värst stora. Genom de svenska klostrens utländska
förgreningar kommo våra klosterbibliotek i besittning även av utländsk
litteratur. Fromma bokälskares efterlämnade boksamlingar gingo
ofta till klostren eller någon kyrka.
Bokens nuvarande form uppkom under femte århundradet efter
Kristus. Det var i länderna kring Medelhavet man började boka
samman lika stora papyrusblad och fästa dem tillsamman i ryggen.
Denna riktning blev mera markant efter pergamentets utbredning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>