Uppfinningarna / 7. Från runristning till rotationspress / 243 (1926) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Biblioteksteknik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

däri upptagna böckerna äro strängt systematiskt ordnade efter det
till tjänst för svenska bibliotek för några år sedan utgivna svenska
klassifikationssystemet, vilket väsentligt underlättar klassificeringen
av böckerna i de enskilda biblioteken. Då biblioteken i fråga om inköp
för egna medel äga rätt att köpa även andra böcker än dem, som ingå
i statskatalogen — med undantag för ”böcker med osedligt innehåll”
— innebär här refererade anordning ej någon mera kännbar
inskränkning i bibliotekens valfrihet.

Ytterligare ledning vid bokurvalet ha folkbiblioteken genom
tidskriften ”Biblioteksbladet”, som — utom uppsatser i biblioteksfrågor
— dels innehåller en rikhaltig
recensionsavdelning, dels i
varje häfte en lista över
nyutkomna arbeten, varigenom
uppmärksamheten fästes vid
värdefulla nyheter, som ännu ej
hunnit införas i statens
grundkatalog.

Fig. 112. Filipstads bibliotek, i vilket även studiecirkelbiblioteken ingå, är en imponerande institution för en så pass liten stad. Bilden från läsrummet visar till vänster en hemtrevlig läsvrå, vid sidan därav tidskriftshyllan och utlåningsdisken.

Man kan tycka att
utvecklingen gått hastigt. På något
mer än ett årtionde har
folkbibliotekens antal betydligt ökats
och deras resurser blivit
åtskilligt förbättrade. År 1925 hade
antalet folkbibliotek i inskränkt
mening, som åtnjuta
statsbidrag, stigit till 1,129 och antalet skolbibliotek till 1,179.
Statsbidragssummorna uppgingo samma år för de förra till 324,447:06 kronor och
för de senare till 128,467:65 kronor.

Men trots dessa i och för sig ganska betydande siffror har svenskt
folkbiblioteksväsen ännu ej på långt när nått den omfattning eller
fått den enhetliga organisation, som äro nödvändiga för att biblioteken
fullt skola kunna utnyttja resurserna eller fullgöra sin uppgift som
hela landets främsta bildningscentral. Vårt lilla grannland i söder,
Danmark, har även i detta avseende varit ett föregångsland.

Det förslag till ordnande av folkbildningsarbetet i Sverige, som 1924
framlades som resultat av de så kallade folkbildningssakkunnigas
arbete, anvisar i biblioteksavseende Danmark som mönsterlandet. I all
synnerhet beträffande skapandet av bibliotekssystem, där de större
biblioteken med sin bättre utbildade personal och sina rikare
bokförråd kunna understödja de mindre biblioteken i många avseenden, har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>