Uppfinningarna / 7. Från runristning till rotationspress / 246 (1926) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Biblioteksteknik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stiftsbibliotek, innehållande ganska ofta betydande samlingar äldre
vetenskaplig och lokalhistorisk litteratur, som delvis kan anses ha ett levande
värde även utanför de rena fackmännens krets. Landsbiblioteken
skulle emellertid också samtidigt fungera som folkbibliotek på platsen
och dessutom i sina län fylla uppgifter likartade med dem, som ovan
angivits för centralbiblioteken. Det ligger i sakens natur, att deras
verksamhet delvis skulle bli en annan än dessas, och det är därför
föreslaget, att deras drift till största delen skall bekostas av staten, under
det att de av
folkbildningssakkunniga föreslagna
centralbiblioteken bli kommunala
institutioner med statliga bidrag.

Fig. 115. Växjö stifts- och läroverksbibliotek är inget folkbibliotek i vanlig mening utan rymmer till största delen vetenskaplig litteratur. Dess bokbestånd utgör över 100,000 nummer.

Beträffande de s. k.
studiecirkelbiblioteken föreslå
folkbildningssakkunniga, att denna
form av biblioteksverksamhet
ej nödvändigt behöver vara
knuten till riksförbund utan
också kan anslutas till lokala
folkbibliotek, liksom de föreslå
anslag till föreningsbibliotek
anslutna till riksförbund även i
de fall då de ej bedriva
studiecirkelarbete. I övrigt söker
förslaget särskilt uppmuntra det planmässigt bedrivna studiearbetet
genom att i sådana fall lämna större statsbidrag.

Blir Sveriges folkbiblioteksfråga löst efter dessa eller snarliga
riktlinjer har man alla skäl att hoppas på väsentligt rikare resultat än
för närvarande. Vår allmänbildning, som för varje år marscherar ett
gott stycke framåt, skulle därigenom få ett handtag av betydelse.

Folkbiblioteksväsendet har från början varit alltför mycket
hänvisat till det enskilda initiativet och lokala intresset för att man skall
kunna vänta sig ensartade resultat över hela landet.

I Sverige finnas ytterst få folkbibliotek, som äro inbyggda i egen
byggnad eller åtminstone i lokaler, direkt avsedda för
biblioteksändamål. Vår äldsta folkbibilioteksbyggnad tillhör det Dicksonska
folkbiblioteket i Göteborg, som öppnades för allmänheten 1897, våra
nyaste stadsbiblioteken i Halmstad och Eskilstuna, det sistnämnda
hopbyggt med stadens teater och invigt så sent som hösten 1925.

Men de allra flesta folkbiblioteken ha fått nöja sig med hyrda
lokaler, i regel någon vanlig våning i ett bostadshus. Det ligger i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>