Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner
- Skrivmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TAL-, SKRIV-, RÄKNE- OCH DYLIKA MASKINER.
 |
Fig. 1. Chirographer-maskinen, som Thurber fick
patent på 1843. |
Skrivmaskinen.
Liksom vi i det förgående sett, att uppfinnarna strävade efter att
med en maskin ersätta handens arbete vid sättningen, så ha
uppfinnarna sedan länge tillbaka gjort försök på att framkonstruera en
maskin, som kunde träda i stället för handen, då det gällde att
utföra skrift.
De apparater man på detta område framkom med skulle numera
mera betraktas såsom kuriosum och mindre såsom en hjälpapparat
för att framställa skrift. De första apparaterna höra också hemma
på museerna. De ha sin kulturhistoriska betydelse.
En mr H. Mill, engelsman, fick redan 1714 patent på en
skrivmaskin, vars konstruktion emellertid inte beskrivits för eftervärlden.
Antagligen var den inte vidare framstående eftersom den inte slog
igenom. Ingen maskin på området har emellertid slagit igenom från
början såsom de varit i sitt första framträdande. Det har varit en
lång rad av olika uppfinningar, som gemensamt kommit fram till våra
dagars skrivmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppf/7/0255.html
