Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner
- Skrivmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yost-maskinen, färdig 1888 och förbättrad 1891. Den slog igenom i
Europa, särskilt i Frankrike.
 |
Fig. 4. Skrivmaskin av äldre typ med dubbel
tangentuppsättning. |
Även andra uppfinnare sysslade med skrivmaskinsproblemet, och
så tidigt som 1880 hade den
amerikanske journalisten
Bartlett Hammond
konstruktionen klar till en
skrivmaskin, vilken 1885
kom i marknaden. Den
prattska skrivmaskinens
typhjul låg ursprungligen
till grund för Hammonds
konstruktioner. Det
halvcirkelformiga tangentbordet skulle nog vållat en
våra dagars maskinskrivare
en del huvudbry, men i
övrigt var hammondmaskinen
av vad man kan kalla
modernare konstruktion.
|
| Fig. 5. Malling-Hansens ”skrivkula”. |
Här i Sverige är en dansk
skrivmaskinsuppfinning från
1880-talet ganska allmänt känd bland de äldre under namnet Den
danska skrivkulan. Ursprungligen konstruerad för blindskrift blev
denna av danske pastorn
Malling-Hansen uppfunna och
1869 i Altona utställda
skrivmaskin snart tagen i bruk
även inom affärsvärlden för
brevskrivning. Maskinen
hade tangentklaviatur, signal
för radslut och vagnen
förflyttades automatiskt.
Fastgörandet av papperet var
något tidsödande, ty det skulle
spännas fast i en ram, men
annars kunde man med
någon träning komma upp till
ganska goda
arbetsprestationer på skrivkulan, vars
typstänger bildade en kula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppf/7/0259.html
