Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner - Penning- och varutekniska uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 304 TREDJE DELEN. TAL-, SKRIV-, RÄKNE- O. DYL. MASKINER
maniagda golvyta av omkring 5,500 kvm. utsikter att framgångsrikt
tävla med de nutida börshallarna.
Börsväsendet kunde naturligtvis först utveckla sig i mera
betydande skala sedan den internationella handeln inte längre bedrevs av
kringresande köpmän och koncentrerat sig på centralplatser.
Vägnätens framdragande och kommunikationernas förbättrande ha haft sin
stora andel i börsväsendets tillkomst. Av närmare beskrivna
börsbyggnader från forna dagar kunna nämnas börsen i Antwerpen, 1531,
Toulose, 1548, Paris, 1563, Genua, 1570—1596, London, 1566,
Hamburg, 1583 och Amsterdam, 1608.
Ordet börs uppkom i staden Brygge. De italienska köpmännen, de
mest framstående den tiden, brukade hålla till hos köpmännen van
der Burse. Husfadern bar släktens vapen, tre penningpåsar (bursae),
och anger vad köpenskap man bedrev, det var en bankir- och
mäklarefirma. En annan version om ordets uppkomst tillägger staden
Antwerpen äran av att tidigare ha sett det födas. Vad man säkert vet är
att de ovan uppräknade börserna voro byggda i de flesta fall med
öppna bågvalvsgångar, vilka oftast omslöto en öppen gård. För ett
nordligare klimat passade självfallet inte en sådan anordning utan de
nederländska och tyska rådhusen, som i många fall rymde varuhallar
och magasiner, voro mera slutna börser.
Börserna under 1500-talet torde endast ha varit platser för
penningplaceringar i växlar, men på 16- och 1700-talen utvecklades en
betydande börsomsättning i de stora handelskompaniernas aktier.
Stora områden lågo öppna för företagsamma människors kolonisering av
mer eller mindre "fritt land". Var det inte riktigt fritt så gick
svärdet och penningpåsen i förening om ockuperandet. Väldiga vinster
vinkade, varför folk satsade av sina sparmedel i företagen.
Naturligtvis kunde man inte alltid "skära guld med täljknivar" genom
sådan företagsamhet, och börsernas historia visa många heta
uppträden inom börsväggarna, då man nåddes av sorgliga budskap.
Numera stängas börserna, då något mera ekonomiskt skakande tilldrager
sig. Drabbas ett företag av svårigheter upptar man inte dettas
aktier eller obligationer till omsättning på börsen.
Innan vi gå att utförligare beskriva börsaffärernas karaktär kan
det vara på sin plats att som hastigast klargöra funktionen hos
börsernas syskoninstitutioner. Man talar också om aktiemarknaden på
börsen ehuru marknader och börser äro olika organ i affärslivet.
Ordet marknad användes nämligen ofta i avsikt att ånge
sammanfattningen av utbud och efterfrågan eller situation för en vara eller ett
värdeföremål. Det heter t. ex. att priserna äro stigande, oförändrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
