Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner - Penning- och varutekniska uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENNING- OCH VARUTEKNISKA UPPFINNINGAR 309
stil, en smakfull representant för den dansk-nederländska
arkitekturen. Det uppges i visa källor att stenmaterial till Köpenhamns börs
skulle ha tagits från Kalmar slott, men uppgiften torde med största
sannolikhet vara oriktig. Uppförandet försiggick under åren 1619—
24. Bygnaden var avsedd att bli en varubörs. Fartygen kunde gå
upp i Slottskanalen och lossa eller lasta direkt ut ur de magasin
börsen förr inrymde i sin undervåning. Postexpedition med postmästare
och betjäning inrymdes i den ståtliga börsen, som betecknande nog för
sin upphovsman fick plats intill slottet. Då köpmännen höllo sig
borta från börsen förordnade kungen att alla in- och utländska krämare,
vilka kommo till staden, måste omsätta sina varor på börsen.
"Heref-ter I Eder hafver at rette."
En sammanslutning av köpenskapsidkarna, Grosserer-Societet,
övertog år 1856 Köpenhamns börs och satte igång ett stort
restaureringsarbete. År 1883 avslutades den restaurering, som gett
börsbyggnaden dess nuvarande fasad. Stora börssalen blev ett pompöst
samlingsrum. Där gavs den 19 juli 1862 den bekanta middagen för
Nordens kungar, och där hölls 1880 middagen för A. E. Nordenskiöld, då
han återkom efter färden genom Nordostpassagen.
Grosserer-Socie-tetet har i sin Komité ett exekutivorgan, som är börsens högsta
myndighet, förrättar mäklareexamina, fastställer växelkurserna o. s. v.
Tidningen "Börsen" är det officiella organet, som publicerar börsens
skepps- och varulista.
De norska börserna, som tillkommo på 1700-talet, en i Bergen och
en i Oslo, 1708, ha privat initiativ att tacka för tillkomsten. De goda
bergensarna överglänsa osloborna vad börsen beträffar. Bergens börs
byggdes 1861 och ombyggdes och utvidgades 1893. Båda börserna
fungerade till en början i förhyrda lokaler. Det var först sedan
kapital anskaffats genom aktieteckning Oslo 1829 fick egen
börsbyggnad.
I allmänhet äro börserna offentliga inrättningar med tillträde för
alla, men på en del platser är tillträde endast tillåtet för särskilda
börsmedlemmar, vilka stundom få betala avgift för att vinna tillträde,
i London t. ex. måste varje ny medlem ha tre av de gamla
börsmedlemmarna såsom borgensmän för vardera icke mindre än 500 pund
sterling. Denna och liknande bestämmelser äro ju kraftiga
regulatorer vid börsens rekrytering. Statsmyndigheterna ha i en del länder
ingripit i börsernas verksamhet och tillsatt särskilda ombud för
kontroll. En börslagstiftning har blomstrat i de länder, där köpenskapen
tagit börsform. I en del länder har börsskatt pålagts omsättningen
på börsen för att stärka statskassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
