Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Träförädlingsindustrien - Snickeriarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 FÖRSTA DELEN. TRÄFÖRÄDLINGivINDUSTRIEN
lunda, om ytan avputsas med sandpapper eller med linolja och
pimp-sten och därefter ingnides med bonvax. Porerna i träet fyllas med
vaxet och man får en tät och någorlunda blank yta, som med tiden
får en mörkare färgton.
Önskar man en blankare yta, kan man efter slipningen överdraga
den med fernissa. Oljefernissa består av feta oljor, som efter på-
strykningen hastigt
torka till följd, av att
oljan oxideras av syret i
luften. Lackfernissa
utgöres huvudsakligen av
hatsartade ämnen,
vanligen upplösta i träsprit
eller andra lätt
avdunstande vätskor. Vid
torkningen kvarlämnar
fernissan en tunn,
glänsande och elastisk
hinna, som utgör ett gott
skydd mot vatten och
luft.
Inom möbelindustrien,
där stora anspråk
ställas på ytans vackra
utseende, användes
polering i stor
utsträckning. Härvid ingnides
den förut putsade ytan
mångfaldiga gånger
med "polityr", och
användes under
poleringen jämväl pimpstenspulver, linolja m. m.
Genom färgning ("betsning") kan man giva ytan hos billigare
träslag ett finare utseende eller få ett nytt föremål att se äldre ut.
Färgen bör tränga så djupt in i träets porer som möjligt, och man bör
därföre icke förut hava behandlat ytan med exempelvis oljeslipning.
Betsen utgöres vanligen av ett upplöst färgämne — ofta anilinfärg,
som direkt färgar träet. Man kan även betsa med vissa ämnen, som
ingå kemisk förening med beståndsdelar hos träet, varvid färgämne
bildas. En dylik "kemisk betsning" äger även rum vid den röknings-
Fig. 36. Skruvindrivare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
