Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Träförädlingsindustrien - Snickeriarbeten - Fanérindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANÉRINDUSTRIEN
39
process, vid vilken träet i slutna rum utsättes för ammoniakgas, som
giver träet en mörkare färgton.
Fanérindustrien.
Redan de gamla egypterna förstodo att med ett tunt lager av
ädlare träslag betäcka ytan på föremål, som voro tillverkade av enklare
och billigare trä. Våra möbelsnickerier avända allt fortfarande sig av
"fanéring" och kunna på detta sätt framställa vackra ytor hos
möblerna utan att därföre nödgas fördyra tillverkningen med användande
av det dyrbara träslaget allt igenom. Fanéringen medför även den
stora fördelen, att en fanérad yta håller sig lättare plan än en
massiv. Fanéret lägges nämligen med fiberriktningen vinkelrätt mot det
underliggande träet och binder sålunda detta, så att det icke så lätt
"slår sig".
Om man hoplimmar flera på varandra vinkelrätt mot
fiberriktningen liggande fanérskivor erhålles s. k. kryssfanér (plywood), vilket
genom sin struktur förhindrar ytans benägenhet att slå sig,
samtidigt som det kan framställas i tunna skivor med stor yta.
Kryssfa-nérindustrien infördes i Sverige genom grosshandlare O. Bäckströms
initiativtagande till björkkryssfanér-fabrikens anläggning i Edsbyn
1912—13. Denna fabrik har sedan efterföljts av ett flertal andra inom
vårt land, och om också icke utvecklingen hos oss gått så raskt som i
Amerika, där plywooden i mycket stor utsträckning användes för
konstruktiv byggnadsverksamhet, och knappast en dörr nu utföres
annat än i plywood, har dock denna industri även hos oss redan fått
stor omfattning och torde hava en mycket lovande framtid för sig.
I det föregående hava vi sett, att fanér kan utsågas med tillhjälp
av särskilda härför konstruerade sågar. Denna metod, som är den
äldsta, användes huvudsakligen för mycket spröda träslag och har i
de flesta fall ersatts av planskärning, varvid det tunna fanéret
hyvlas ur stocken med en lång kniv. Vid detta förfaringssätt undgår man
spånförlusten, som är ofrånkomlig vid sågning. Såväl sågningen som
hyvlingen hava emellertid den nackdelen, att endast små ytor kunna
erhållas, och produktionskapaciteten är ej så synnerligen hög.
Den moderna fanérindustrien har i rotationsskalningssvarven fått
ett vida produktivare verktyg, med vilket jämväl fanér av stor bredd
kan framställas, och det är tack vare dessa maskiner, som
kryssfanér-tillverkningen blivit ekonomiskt möjlig. Rotationssvarvningen
tillgår på så sätt, att stocken inspännes i en stadigt byggd svarv och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
