Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Inledning. Råmaterial - Jute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUTE
81
Jute. Namnet jute härledes av Choti, vilket är benämningen på
en mindervärdig vävnadsssort, som av bengalerna användes såsom
packmaterial. Den består liksom de båda föregående materialen av
bastfibrer. För
framställningen av jute är
särskilt de båda ■
växterna Cocherus
capsula-ris och Cocherus
olito-rius, som komma till
användning. Det mesta
jutet kommer ifrån
Brittiska Indien,
varifrån det utskeppas över
Kalkutta. Men även i en
del andra varma länder
frambringas en del
jute. Sålunda fås till
exempel en del jute
ifrån Sicilien.
Coche-rusväxterna trivas bäst
på rikligt gödslad och
för övrigt väl beredd
jord. Sådden försiggår
i mars eller april och i
augusti blomma
plantorna, som då nått en
höjd av tre till fyra
meter. Vid denna tidpunkt
avskäras och insamlas
också stänglarna, enär
fibrerna då äro som smidigast och minst förvedade.
Sedan stänglarna befriats från blad och fruktkapslar rötas de i
rinnande vatten alldeles på samma sätt som lin och hampa vid
kall-vattenrötning. En behandling med varmt vatten eller ånga kan här
icke ifrågakomma, ty då skulle de enskilda cellerna lösgöras ifrån
varandra och materialet därigenom bliva odugligt, ty cellerna äro
allt för korta. I det varma klimat där jute odlas går
rötningsproces-sen ganska fort och drager i allmänhet blott åtta till tio dagar.
Den vidare behandlingen av jutet innan det utskeppas sker till alla
delar för hand. De processer, som motsvara bråkningen och skäkt-
Fig. 25. Manillaplantage. Jämför plantornas höjd
med mannens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
