Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Virkning och stickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■132
ANDRA DELEN. TEXTILINDUSTRIEN
driva varje särskild maskin medelst en med densamma förenad
elektrisk motor.
I motsats härtill har en annan typ av stickmaskiner utvecklat sig,
vilka just äro konstruerade med tanke på att kunna drivas för hand
och användas i hemmen på liknande sätt som symaskinerna. De
kallas kort och gott stickmaskiner.
En synnerligen fulländad och i hög grad användbar sådan maskin
konstruerades och patenterades år 1866 av J. W. Lamb. Hans
maskin stickar materialet i form av en platt hylsa, vars vidd är
beroende av, huru stort antal nålar, som äro i arbete.
Nålarna äro av den förut omtalade typ, som kallas tungnålar, och
äro placerade i tvenne rader, vilka sticka var sin yta. Dessa båda
Fig. 92. Fransk rundvirkstol.
ytor hänga vid kanterna samman med varandra, varigenom
materialet får formen av en hylsa. Anordningen av nålraderna är sådan,
att den ena radens nålar lutar mot den andra. Nålarnas rörelse
åstadkommes genom ett så kallat lås. Maskinen lämpar sig mycket
väl för stickning av alla slags strumpor, kalsonger, tröjor och
mycket annat.
En svensk stickmaskinskonstruktion, som på grund av sina i
många avseenden utmärkta egenskaper förtjänar att särskilt
omnämnas, är den av Per Persson uppfunna. Principen för denna är
densamma som för den Lambska, men här finnas flera anordningar,
som saknas hos den senare, och som i hög grad underlätta arbetet.
Bland dessa arbetsbesparande anordningar är till exempel ett
räkneverk. Den uppgift, som fylles av detta, är att det onödiggör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
