Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Bearbetning eller formgivning genom slag eller tryck - Maskinsmidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
stora områden försättas, men först och främst genom bättre
arbetsresultat vid användning av smidespressar har gjort att dessa börjat
uttränga de stora ånghamrarna. Pressens verkan är långsam och
kan fortfara hur länge som helst, varför densamma helt kan
genomtränga arbetsstycket, under det att hammarens verkan är starkast
på ytan och ofta ej når in till det inre av arbetsstycket.
Den presskraft, som erfordras för bearbetning av mycket grova
smiden, uppgår till tusentals ton och kan endast åstadkommas i en
hydraulisk press. Såsom
namnet antyder åstadkommes
trycket i en på hydraulisk väg,
d. v. s. med tillhjälp av en vätska,
vanligen vatten, och dess verkan
grundar sig på en sedan länge
känd princip, vilken uttalats av
Pascal och som lyder: ett tryck,
som utövas på en vätska, vilken
fullständigt utfyller ett slutet
kärl, fortplantas med oförändrad
storlek till alla delar av kärlets
vägg. Har man alltså en flaska helt fylld med vatten och insätter
däri en propp, så fortplantar sig ett tryck, som utövas på proppen,
till alla delar av flaskan, och blir lika stort på varje med proppens
areal lika stor del av kärlväggen som trycket på proppen. Är dennas
area t. ex. 1 kvadratcentimeter, och man trycker med en kraft av 1
kg., så påverkas t. ex. botten av flaskan med ett* tryck av 1 kg. på
varje kvadratcentimeter av dess area. Tänka vi oss nu, att vi i
stället för en fast botten har en rörlig kolv i flaskan, och att denna kolv
har en area av t. ex. 10 kvadratcentimeter, så förmår kolven utöva ett
tryck på varje hinder för dess rörelse, som är 10 gånger så stort som
trycket på proppen, d. v. s. 10 kg.
Redan Galilei hade på 1600-talet sökt använda denna princip för
åstadkommande av starka tryck. Det lyckades honom dock ej att göra
en praktiskt användbar apparat, ty vattnet trängde ut mellan kolven
C och cylinderväggen. Först i slutet av 1700-talet övervanns denna
svårighet genom en lika enkel som genialisk uppfinning av
engelsmannen Joseph Brama. Fig. 24 illustrerar den hydrauliska
pressens princip. A och B äro två starka, i förbindelse med varandra
stående stålcylindrar, försedda med var sin kolv C och D. Arean av
kolven C är många gånger större än arean av D. Cylindrarna och
förbindelseröret äro fyllda med vatten. Då kolven D tryckes nedåt
Fig. 24. Genomskärning av en
hydraulisk press.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
