Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Bearbetning eller formgivning genom slag eller tryck - Valsning, dragning och böjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALSNING, DRAGNING OCH BÖJNING
183
verk, varav fig. 31 ger en schematisk bild, kan alltså alla
sektionsformer av plattjärn framställas utan att valsarna behöva bytas. A A
äro de horisontella valsarna, varav den undre är fast och den övre
kan medelst ställskruvar, vilka vridas samtidigt genom
förbindelseaxeln Q, sänkas mot den undre valsen efter varje "stick". De båda
vertikala valsarna B erhålla sin rotationsrörelse genom de koniska
kuggdreven EF från axeln W. Dessa valsar kunna förskjutas i
sidled med tillhjälp av snäckväxlarna d. Man har även universalverk
för andra profiler än plattjärn, men i större utsträckning användas
dessa dock ej.
I äldre dagar kostade handteringen av det tunga glödande
valsmaterialet arbetarna mycken svett och möda. Det ur valsarna
framrusande blocket skulle lastas på en ralla, vilken så skulle släpas bort
till nästa vals. Detta tog även så lång tid att materialet ofta måste
i ugnen flera gånger, innan det blev färdigvalsat. I det moderna
valsverket söker man i möjligaste mån låta maskiner uträtta allt detta
transportarbete och påskynda det så, att hela valsningen kan
försiggå med blott "en värme". Huru detta möjliggöres skola vi se av
följande lilla beskrivning över arbetsförloppet i ett modernt
valsverk. (Här må kanske påpekas att benämningen valsverk
användes såväl blott för själva valsmaskinerna som för hela anläggningen,
i vilken dessa stå uppställda.)
Då valsverket och stålverket ligga intill varandra, använder man
den värme, som stålblocket eller götet har från själva stålugnen.
Gö-tet hänges i en löpkran, vilken är försedd med en gripanordning, som
fattar götet i ena ändan och håller det i vertikal ställning. Kranen
kör götet hastigt till valsverket, där den stannar framför det
götvalsverk, där förvalsningen skall äga rum. Götet sänkes ned på den
framför valsarna varande rullbanan, varest en elektriskt eller
hydrauliskt driven göttippare tager emot det vertikalt hängande götet och
lägger det ned på rullbanan i läge för första kalibern. Götet sätter
sig igång mot valsarna och gripes av dessa och tvingas igenom det
första rätt stora spåret. På andra sidan valsarna befinna sig även
elektriskt drivna rullar, vilka taga emot götet och vars
rörelseriktning omkastas, så snart götet släppt valsarna. Innan götet sålunda
föres mot valsarna igen, skjuter ett par klor upp och för götet åt
sidan, så att det kommer mitt för nästa kaliber. Götvalsverket som är
ett reverserverk har nu kastat om rörelseriktning, varigenom götet
kommer tillbaka till samma sida, som det kom ifrån. På så sätt föres
detta fram och åter flera gånger tills det grova, knappt ett par
meter långa blocket utvalsats till en kanske tio meter lång stång av re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
