- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
215

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Bearbetning eller formgivning på grund av metallernas delbarhet - Fräsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄSNING

215.

ma. I förra fallet vinner man den fördelen, att kraften kommer på
så småningom, i det att frästanden först stryker utefter materialet
och spåntjockleken blir störst först då tanden är färdig med sitt
arbete; se fig. 64, där ab och ac äro spån, tagna av två efter varandra
följande tänder. Är materialets yta hård, skonas också fräsen mera
på detta sätt, ty den griper tag i hela tiden nyskuret material. Sker
matningen däremot med rotationsriktningen hugger tanden in på den
hårdare ytan och skall då omedelbart skära ett grovt spån. Är ytan
däremot icke hård, slites fräsen mindre
vid matning med rotationsriktningen.
Detta beror på, att innan tanden får
tag på materialet vid matning mot
rotationsriktningen, en viss slirning och
fjädring uppträder, vilket ej inträffar
när tanden genast får taga en kraftig
spån. I allmänhet föredrages dock,
som nämnt, matningen mot
rotationsriktningen.

Gentemot andra
spånskärningsmeto-der erbjuder fräsningen stora fördelar.
För det första sker spånskärningen
oavbrutet, under det att vid t. ex. hyvling
i allmänhet ingen skärning äger rum
vid tillbakaslaget. För det andra kan
betydligt större skärhastighet
användas, ty vid hyvling och svarvning är
ett och samma stål i arbete, under det vid fräsningen en hel rad
avskärstål — tänderna — avlösa varandra och under mellantiden hinna
avkylas. Skärhastigheten kan sålunda tagas ända till två och en halv
gånger större än vid svarvning och hyvling. Vidare kan man vid
fräsning taga mycket bredare spån. En s. k. planfräs — den översta
i fig. 65 — kan hava en ansenlig bredd, som måhända kan bearbeta
hela arbetsstycket på en gång, under det att ett hyvelstål får gå fram
och tillbaka flera gånger, då ju ett sådant blott tager en smal spån.
Dock kan spåntjockleken tagas betydligt större vid hyvling.

Ej endast för planing av ett arbetsstycke kan en fräs användas.
Dess användningsområden och därav betingade utseende äro tvärtom
legio. De båda översta i fig. 65 visade fräsarna kallas som nämnt
planfräsar efter deras användning för planfräsning. Den därunder
befintliga fräsen har båda ändytorna även utbildade för fräsning.
En smal sådan användes t. ex. för fräsning av kilspår i axlar. En.

Fig. 65. Olika frästyper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:51:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppf/8/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free