- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
225

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Bearbetning eller formgivning på grund av metallernas delbarhet - Slipning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLIPNING

225

Alltefter bindemedlet indelas smärgelskivorna i en hel del olika
klasser. De mest använda äro emellertid tannit-skivorna, där
bindemedlet utgöres av lim, som gjorts olösligt genom garvning med
tan-nin, och vidare porslinsskivorna, där bindemedlet är kaolin eller
vitlera.

I stället för smärgel kan man använda ett på konstgjord väg
framställt ämne, som kallas karborundum, vilket utgöres av kol och
kisel i kemisk förening samt en del oxider i små mängder.
Karborundum framställdes, då man på kemisk väg försökte göra
diamanter, vilket som bekant ej lyckades, men experimenten blevo sålunda
ej utan frukt, ty resultatet är ett mycket använt slipmedel. Det an-

Fig. 78. Universalrundslipmaskin.

vändes även tillsammans med aluminium i s. k. alundum-skivor, vilka
dock ej skilja sig något nämnvärt från karborundumskivorna.

Slipningen försiggår i slipmaskiner, för vars tillverkning stora
industrier vuxit upp. Vid den största av dessa, the Norton Grinding
Co. i Amerika har för övrigt den förnämsta utvecklingen av
slipma-skinen ägt rum. De konstrueras i en mångfald olika
utföringsfor-mer för en mängd varierande ändamål. I stort sett kan man dock
säga att de till sin allmänna byggnad påminna om svarvarna eller
fräsmaskinerna.

Slipskivan är i allmänhet fastsatt på en horisontal axel och
roterar med mycket stor hastighet. Smärgel- och karborundumskivor gå.
i allmänhet med en periferihastighet av 25 meter per sekund,
naturliga stenskivor åtskilligt långsammare, c:a 15 meter per sekund.

Slipningen sker hastigare torrt än vått, men ytan blir ej så slät..
Vid våtslipning ger slipning med olja vackrare yta än med vatten,

VIII 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:51:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppf/8/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free