- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
241

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Järnets olika användningssätt samt värmebehandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÄRNETS OLIKA ANVÄNDNINGSSÄTT SAMT VÄRMEBEHANDLING 241

genom valsning, då det rör sig om enklare delar, t. ex.
transmissionsaxlar o. d.

Stål med c:a 0,eo à 1,40 % kol användes till alla delar, som skola
härdas, t. ex. verktygsstål, stansar, fjädrar m. m. Verktygsstål hava
i allmänhet en kolhalt av c:a 0,9o à 1,20 %. Särskilt gott
verktygsstål gjutes i degel och kallas degelstål eller gjutstål, se Band 3,
sid. 175.

Stål med en kolhalt över 1,40 % användes ej.

Ett särskilt slags stål är cementstål, se Band 3, sid. 174. Det
erhålles genom uppkolning på ytan av mjukt järn till stål. I regel är
det färdiga föremål, som cementeras, särskilt sådana, som äro utsatta
för stor nötning, t. ex. tappar, kugghjul, axlar etc., spec. inom
auto-mobilfabrikationen.

Vidare tillverkas ett flertal specialstål för olika ändamål. Ett
specialstål är ett sådant stål, som oberoende av kolhalten, innehåller
avsevärda mängder av en eller flera andra metaller, vanligen Nickel,
Krom, Vanadin och Wolfram. Även sådant stål, där kisel och
mangan ingå i större mängder än vanligt, räknas till specialstålen.
De användas till maskindelar, som fordra stor hållfasthet, men som
tillika skola vara lätta, speciellt inom automobil- och flygindustrien.

Som vi av ovanstående sett är det endast stål, som kan härdas.
Härdningen står i mycket nära samband med det tillstånd vari kolet
befinner sig. V armt järn i allmänhet har stor förmåga att i sig
upptaga kol, men låter man kolhaltiga järn långsamt svalna, avskiljes en
del av kolet och materialet blir mjukt med en mörkare brottyta. Om
avkylningen däremot sker hastigt, motverkas kolavskiljningen mer
eller mindre, beroende på hastigheten av värmets bortledande, och
materialet blir därutav hårt, d. v. s. härdat. Uppvärmes det
härdade stålet ånyo, avskiljes en störe eller mindre mängd kol alltefter
temperaturen, och stålet blir mjukare.

På dessa omständigheter bero de förut nämnda
värmebehandlingsmetoderna, utglödgning, härdning och anlöpning, i nu nämnd
ordning. De omvandlingar av stålets sammansättning, som därvid
försiggå, äro emellertid mycket mera invecklade än av ovanstående
framgår, men vi kunna ej här ingå på dessa metallurgiska frågor,
ehuru de äro av den allra största betydelse för järnindustrien. Den
intresserade hänvisas i stället till den rikhaltiga facklitteraturen på
området. Vi skola i stället i korthet beröra hur själva
värmebehandlingen tillgår.

Stålet upphettas antingen i vanlig smidesässja eller i särskild
härdugn. Den temperatur, som stålet före avkylningen måste äga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:51:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppf/8/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free