Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Metoder för sammanfogning av materialet - Mekanisk sammanfogning - Nitning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
om så komplicerade ting som ett lokomotiv eller ett ångfartyg —
består av flera delar, framställda genom några av de nu beskrivna
metoderna, såsom gjutning, smidning, spånskärning etc. etc. I
den-,na avdelning vilja vi nu giva en överblick av de olika sätt, på vilka
sammansättningen av dessa olika delar äga rum.
Tillverkning av kedjor och kättingar
På rent mekanisk väg kan tvenne delar fästas till varandra på
en mångfald olika sätt. I det föregående ha vi talat om huru två
bleckplåtar kunna fästas samman genom falsning och vidare har
antytts. huru man pressar eller krymper fast en tapp eller en axel i en
borrning. Vid krympning värmes delen med borrningen så att
hålet utvidgar sig och pressas eller drives på tappen. På så sätt fästes
vevarmarna till vevtapparna och axeltapparna i en stor ångmaskins,
eller förbränningsmotors vevaxel, likaså krympes järnvägshjul fast
på axlarna etc. Dylika förbindningar äro avsedda att ej mera skiljas
åt, då däremot förbindningar med kil och kilspår avses att kunna
tagas i sär. Sådana användas i mycket stor utsträckning för
fastsättning av kugghjul, remskivor o. d. på en axel.
Två andra mycket viktiga sammanfogningsmetoder, vilka vi här
närmare skola betrakta äro nitning och sammanskruvning. Den
förra användes för fasta förbindningar, den senare för sådana, som
skola kunna lossgöras.
Nitning består i att en nitnagel, d. v. s. en cylindrisk metallstång
med ett huvud i ena ändan — "sätthuvudet" — stickes in i ett hål,
som bildas av de med varandra i linje liggande hålen i godsen, som
skola sammanfogas, varefter man med slag eller tryck stukar upp
materialet, så att ett huvud även bildas i andra ändan — "sluthuvu-
Fig. 98. Nithammare. (A.-B. Wilh. Sonesson & C:o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
