Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Metoder för sammanfogning av materialet - Lödning - Svetsning - Smidessvetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
värmningen börjar, upplöses boraxen i vattnet och när detta
förångats, utbreder sig boraxen över lödstället. När detta är upphettat
till riktig glödhetta smälter slaglodet, tränger undan boraxen och
flyter in mellan ytorna, vilka efter avsvalningen bli starkt
sammanbundna. Därefter avfilas överflödig metall och lödstället avputsas.
Svetsning.
Under det att svetsning tills för blott ett par decennier sedan
endast betydde en sammanpressning av två metaller i varmt tillstånd,
vad vi nu kalla vanlig smidessvetsning, talar man nu om svetsning
enligt flera olika metoder. Utom den ovan nämnda äro dessa:
Vattengassvetsning,
Autogen svetsning,
Termitsvetsning,
Elektrisk svetsning.
Vi skola först behandla den vanliga smidessvetsning en. I en
vanlig smidesässja eller härd upphettas arbetsstyckena så mycket, att
ytmolekylerna vid hopsmidningen bringas att häfta fullständigt vid
varandra. Vid upphettningen överdrages järnet med s. k. glödspån,
vilka utgöres av järnoxid och först måste avlägsnas, innan
svetsningen kan äga rum. Vid hög temperatur smälter järnoxiden, varför
mjukt järn, som, utan fara för att bli bränt, tåler att upphettas till
c:a 1200°, utan vidare kan svetsas.
Ju kolrikare eller hårdare järnet är, vid ju lägre temperatur blir
det bränt, och därför måste man vid växande kolhalt snart nöja sig
med så låg upphettning, att glödspånen vid denna temperatur icke
smälta. Man måste då begagna vällmedel eller svetspulver, d. v. s.
ytorna, som skola förenas, beströs med ämnen, vilka med glödspånen
bilda lättflytande, lättsmält slagg. Sådana vällmedel äro t. ex.
kvartssand, borax och flusspat.
Svetsningen kan antingen utföras med s. k. stum fog eller med
överloppsfog. I förra fallet stöta ändarna, som skola svetsas, tvärt
emot varandra, i senare fallet äro ändarna snett tillarbetade och
lagda över varandra, varigenom en starkare fog erhålles. Denna blir
även bättre, särskilt då det gäller tjockare arbetsstycken, om
hopsmidningen utföres med smidespress i stället för med hammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
