- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
253

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Metoder för sammanfogning av materialet - Vattengassvetsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYNTTILLVERKNING

253

För stora arbetsstycken, såsom t. ex. stora rör eller plåtar, är det
svårt att åstadkomma lämplig upphettning i smidesugn. Man
använder då en metod som sedan slutet av förra århundradet vunnit
insteg i större industrier, nämligen vattengassvetsning. Svetsstället
uppvärmes med en eller flera vattengaslågor, vilka utveckla en så
intensiv hetta att uppvärmning försiggår betydligt fortare än i en
kokseld. Förbränningen av vattengasen sker i särskilda brännare
under tillförsel av blästerluft.

Om möjligt begagnar man två brännare, en från varje sida,
varigenom skarven blir mera likformigt upphettad än det är möjligt från
endast ena sidan.
Fördelaktigt är också, om lågan
innehåller överskott av
gas och därför verkar
reducerande, varigenom
man så litet som möjligt
slipper att använda
svetspulver. Skarven blir
därför renare, tillförlitligare
och starkare än vid vanlig
smidessvetsning. Man
räknar sålunda med att en
plåtsvets med vattengas
har mellan 90 och 95 %
av plåtens fulla styrka.
Vattengassvetsningen
användes huvudsakligen för
svetsning av grovplåt och
lämpar sig väl för stordrift, där man då anordnar en farbar
maskinhammare för hopslagning av svetsen. Inom ångpannetillverkningen
användes den på så sätt för svetsning av eldrör, tubkammare,
ång-domar etc.

Vattengasen alstras genom vattenångas sönderdelning medelst
glödande kol, varvid bildas koloxid och fritt väte. Detta sker i
särskilda vattengasverk, där under 1 à 2 minuter först luft påblåses
koksen för att få denna att glöda, varefter ventiler omkastas och en
ny period inträder, varunder vattenånga insläppes och får passera
den glödande koksen. Denna period varar 5 à 7 minuter, d. v. s.
tills koksen är så avkyld att den ej kan sönderdela vattenånga.
Ventilerna kastas då åter om, varefter ny blåsperiod inträder.
Vattengasens sammansättning är ungefär 40 % koloxid, 50 % väte och 10 %

Fig. 104. Autogen svetsning.
(A.-B. Wilh. Sonesson & C:o.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:51:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppf/8/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free