- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
279

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Tillverkning av vissa specialartiklar inom metallindustrien - Tillverkning av bordknivar, skedar och gafflar - Mynttillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYNTTILLVERKNING

279

bjudningar medförde sin egen gaffel och kniv i ett etui, och då
sopporna blivit mera vanliga, även sin sked.

Numera äro skedar och gafflar så nödvändiga artiklar, att de
framställas genom masstillverkning. I fig. 141 visas de olika
utvecklingsskedena. Det stångformiga materialet plattas först ut och
pressas sedan mellan över och undersänke till önskad form. Detta kan
ej ske på en gång utan får tagas i flera olika repriser. Som synes,
pressas ej gaffelns spetsar helt fria med detsamma, utan man låter
dem vara förenade med en smal strimla, vilken sedermera borttages.

Såväl knivar som gafflar framställas i allmänhet av silver eller
nysilver — en legering av koppar, nickel och zink — eller ock av
annan relativt billig metall, som därefter försilvras på galvanisk väg.

Mynttillverkning.

Snart efter upptäckten av metallerna började man använda dessa
såsom värdemätare och betalningsmedel. Det var bra mycket
bekvämare än att räkna i oxar eller spannmål. Till en början använde
man emelertid ej metallerna i form av mynt, utan värdet angavs av
vikten. Man hackade av så och så mycket av en metallstång, som
affären fordrade, vilket vägdes på en våg med tillförlitliga vikter.
Detta var sålunda också ett ganska omständligt betalningssätt och
gav lätt upphov till misshälligheter. I kulturstaterna blev därför
den naturliga utvecklingen den, att en viss mängd metall gavs ett
namn och formades på särskilt sätt, varefter det så uppkomna
myntet fick ett överallt i landet gällande värde. Ännu i dag finna vi
emellertid de olika utvecklingsskedena av betalningssystemet vid sidan av
varandra. Ännu i dag betalar kaffern eller hottentotten så och så
många bufflar eller antiloper för en hustru, kinamannen skär av sin
silverstång och lägger i vågskålen och får i utbyte både ris och
pinnar, och guldgrävaren köper för guldstoft, vad han anser till livets
nödtorft höra. Vid sidan härav finna vi i kulturländerna en högt
utvecklad teknik för framställning av mynt.

De första mynten framställdes ej såsom i våra dagar genom
prägling utan genom gjutning. Så voro exempelvis de gamla romerska
och grekiska mynten gjutna av brons. Denna metod övergav man
senare för prägling för hand och i nyare tid prägling med maskin.
Vi skola här nedan beskriva huru denna moderna mynttillverkning
försiggår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:51:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppf/8/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free