- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
281

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Tillverkning av vissa specialartiklar inom metallindustrien - Mynttillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYNTTILLVERKNING

stålstycke, vilket utglödgats och sålunda är mjukt, den härdade
pun-sen gör ett avtryck medelst en pressmaskin. Denna utgöres ofta av
en hydraulisk press med flera hundra tons presskraft. Härigenom
uppstår ett noggrant avtryck, matrisen, vilken därefter härdas.
Sedan matriserna för myntets båda sidor äro färdiga, kan präglingen
påbörjas.

Rör det sig nu om prägling av guldmynt, nedsmältes först
guldet i en särskild smältugn och legeras med koppar i enlighet med
myntlagens föreskrift. I vårt land består legeringen, varav
guldmynt tillverkas av 9/10 guld och 1/10 koppar. Smältningen försiggår
i deglar av grafit
som rymma c:a 100
kg. Degeln insättes
tom i en med träkol
eller koks upphettad
dragugn och
beskickas med det avvägda
godset först sedan
den blivit
rödglödan-de. För att skydda
metallen mot luftens
tillträde betäckes den
med ett lager av
kol-stybb. Sedan godset
efter ett par
timmars upphettning blivit smält, företages gjutningen. Denna äger
rum i tvådelade, med fett bestrukna kokiller av tackjärn eller
smidesjärn, försedda med spår av 4—10 mm. tjocklek och med en bredd,
som är olika för olika myntslag. Kokillerna öppnas och de gjutna,
s. k. tenarna uttagas. Av minst två stycken från varje
smältning provas halten. Skulle vederbörlig halt icke förefinnas, måste
tenarna omsmältas. Har däremot smältningen givit gott resultat,
äro dessa färdiga till utvalsning.

Tenarna utvalsas i särskilda valsverk, vanligen ett grovvalsverk
och ett finvalsverk. I det förra utsträckas tenarna flera gånger
efter varandra, i det valsarna för varje gång närmas mer och mer
till varandra, då tenarna bli tunnare och tunnare. Utsträckningen
sker endast på längden och genom valsningen blir godset tätare. I
finvalsverket gives den utvalsade plåtstrimlan just den tjocklek, som
myntet skall erhålla.

Fig. 143. Präglingsmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:51:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppf/8/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free