Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Från lyftstången till den elektriska kranen - Kranar och diverse andra transportanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
Kranar av olika slag hava sedan långt tillbaka använts för
omlastning av exempelvis järnvägsvagnar. Den snabbhet, varmed
omlastningen kan ske, är naturligtvis beroende på kranens allmänna
konstruktion. En synnerligen viktig detalj härvidlag är själva g r i
p-organet. Godset skall sålunda snabbt kunna fattas av kranen och
efter verkställd förflyttning åter släppas utan tidsspillan. Allt efter
beskaffenheten av det gods, som skall lossas, inrättas griporganen på
skilda sätt. Det enklaste griporganet är en vanlig krok, men
användande härav förutsätter mänsklig arbetskraft för på- och
avkrok-ning och kan givetvis endast brukas vid styckegods och dylikt, icke
för transport av massgods såsom sand, kol, malm m. m.
För massgods använder man ofta tippskopor. Ett rationellt
transportförlopp kan sålunda ordnas på så sätt, att godset, exempelvis
stenkol, tappas från behållare i tippskopor, vilka sedan uppställas på
järnvägsvagnar. Vid framkomsten till avlastningsplatsen lyftas
skoporna av kranar och tömmas genom tippning. Järnvägsvagnar
för dylik transport utföras såsom plattformsvagnar, och
tippskopor-na dimensioneras för upp till 10 tons last. Genom ett sådant
transportförfarande vinnes bland annat den fördelen, att stenKoIen ej
behöver omlastas på hela vägen från gruvan till pråmarna, och
tömmandet av skoporna kan ske vid relativt låg fallhöjd, varigenom
stybb-ning av stenkolen undvikes. Med stora tippskopor blir
omlastningskapaciteten avsevärd. En krän, som gör 30 lyft pr timma och är
utrustad med 8-tons tippskopa, kan sålunda på en timma omlasta
240 ton gods.
För omlastning av massgods användes numera i stor utsträckning
automatiskt verkande gripskopor. För att godset skall kunna gripas,
måste dessa gripskopor hava en ganska stor egenvikt, särskilt gäller
detta för transport av okrossad järnmalm. Vid Grängesbergsbolagets
anläggning för malmutlastning vid Oxelösund har sålunda gripskopan
en egenvikt av c:a 16 ton och en gripförmåga av c:a 14 ton malm.
Kranen, med vilken malmen transporteras från upplaget och lastas i
fartyget, har således en lyftkraft av icke mindre än 30 ton.
Gripskopor, som skola användas för lossning av järnvägsvagnar,
böra med hänsyn till vagnarna icke hava större vikt än c:a 4 ton.
Manövreringen av gripskopan kan anordnas på skilda sätt. Ofta
har man skopan upphängd i en krankrok och vid nedfirandet är
skopan öppen. När den sedan börjar hissas upp, träder den automatiskt
i gripfunktion. För tömningen nedhänger en lina från skopan, och
genom att draga i denna frigör man en hake, och skopan öppnar sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
