Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Carlsund, Otto Edvard - Cartwright, Edmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 28
Det skall här särskilt nämnas, att Carlsund i Sverige införde
svensken John Ericssons geniala uppfinning propellern.
Carlsund hedrades 1852 med ledamotskap av
Krigsvetenskapsaka-■demien, och 1854 med ledamotskap i Vetenskapsakademien. Han
hedrades även med uppdraget att vara sin orts representant i vår
lagstiftande församling. Chefskapet för Motala-verkstaden lämnade han
1870. Hans intressens inriktning gjorde, att han i sin gärning i
riksdagen — han tillhörde först andra och sedan första kammaren —
verkade för vårt sjöförsvar, och han inlade även stora förtjänster om
våra järnvägars utveckling.
Han var verkligen vad man om honom sagt, "banbrytaren inom
det svenska ångbåtsbyggeriet". Mycket av vårt lands
verkstadsindustri och speciellt varvsindustrien skulle i sanning sett ut på ett annat
sätt, om inte bröderna Carlsund varit, och man tänker då särskilt på
•Otto Edvard, vilken det förunnades att leva och verka för sin
livsuppgift intill hans livs mognad och höst. Han avled i Stockholm den 24
februari 1884.
Hans minne har bland annat hedrats med ett monument av granit
med bronsmedalj ön, rest vid Motala verkstad år 1889. (Band II,
.sid. 54.)
CARTWRIGHT, EDMUND, föddes år 1743. Han var präst och
skriftställare, men han intresserade sig även för mekanik.
Genom de mekaniska uppfinningarna, flera gjorda av engelsmän, hade
Englands spinneriverksamhet fått ett oerhört uppsving. Emellertid
hade inte väveriet kommit in i samma takt emedan man saknade
maskinella anordningar för vävandet i samma utsträckning som
spinnandet.
Det var vid ett besök i ett spinneri den tanken slog honom, att man
även borde söka komma på en praktisk mekanisk vävstol. Han hade
-emellertid aldrig sysslat med textilsaker tidigare, så han lär inte ens
ha sett de dittills gjorda framstegen på maskinell drift i den vägen.
Han konstruerade vävmaskiner bättre och bättre, och vid det väveri,
som Cartwright upprättade i Doncaster år 1787, satte han upp en
vävstol, som är förebilden för de flesta ännu brukliga. Trots
förbättringar och ehuru han införde ångdrift vid sin fabrik under åren 1788
till 1789 gick affären med förlust.
Han stängde Doncasterfabriken 1793 och for till London.
Förutom med vävstolskonstruktioner hade han även sysslat med att fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
