Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Ericsson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 48
flying devil", som sjömännen kallade den första propellerbåten, kunde
han dock icke få engelska amiralitetet att intressera sig för saken.
Han flyttade då år 1839 över till Amerika, där han hoppades vinna
bättre förståelse för sin uppfinning, vilket också lyckades, om ock
icke utan kamp och motgång. År 1843 installerade Ericsson
propellern på ångfregatten "Princeton", och det visade sig, att denna fregatt
blev snabbare än "Great Western", som var den dittills snabbaste
hjulångaren. Härmed var propellerns seger vunnen, och den gav
uppslag till en fullkomlig omskapning av sjöväsendet.
Under några år hördes härefter icke mycket av John Ericsson, och
han synes då huvudsakligen hava ägnat sig åt fullkomnandet av en
av honom konstruerad varmluftmaskin. År 1862 under
nordamerikanska frihetskriget flög hans namn dock åter ut på ryktets vingar.
Den amerikanska flottan, som bestod av gamla träfartyg, var hårt
ansatt, och sydstaternas pansarklädda fregatt "Merrimac" utgjorde en
verklig fara för nordstaternas hela flotta. Den 9 mars 1862 mötte
emellertid "Merrimac" på Hamptons redd John Ericssons "Monitor",
och efter tre timmars strid tvangs "Merrimac" på flykten. Efter
denna seger byggde Nordamerika ett större antal monitorer och denna
krigsfartygstyp infördes sedan även i andra länder, bland dessa
Sverige. Numera hava de som bekant fått lämna plats för
modernare fartygstyper.
Till Ericssons senaste uppfinningar hör .solmaskinen, i vilken han
sökte omsätta solenergien direkt i mekaniskt arbete. Varken
varmluftmaskinen eller solmaskinen har fått praktisk användning, men det
är inte uteslutet, att John Ericssons idéer, isynnerhet angående
solmaskinen, en gång i framtiden kunna få sin praktiska tillämpning.
Mycket tyder ju på, att framtiden går till mötes brist på vår för
närvarande viktigaste energitillgång, stenkolet, och då kan ju tänkas, att
solmaskinen får större förutsättning att komma till heders, särskilt
i torra trakter, där himmelen större delen av året är klar och
molnfri.
Från år 1864 till sin död bodde John Ericsson vid Beach Street
36 i Newyork, och huset stod kvar ända till år 1920, då det revs ned.
Från sina fönster hade Ericsson en härlig utsikt över den vackra S:t
John parken, och han gladde sig mycket över parkens växt- och
fågelliv. Parken ägdes av Ericsson och närliggande fastigheters ägare,
och när Hudson River Railroad Company begärde att få inköpa
parken för anläggande av en ny kraftstation, och de övriga
fastighetsägarna gingo med på försäljning, ville icke Ericsson stå i vägen utan
sålde även sin lott. Hela penningsumman, som John Ericsson erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
