Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Newton, Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE
105
Han blandades in i politiken ett tag genom att såsom sitt
universitets representant taga. del i förhandlingarna inom parlamentet, men
han hade allt för höga syften för att intresera sig för politik. Under
sitt arbete i parlamentet kom han emellertid i beröring med den store
finansmannen lörd Halifax, då Charles Montague, och genom dennes
förmedling blev Newton år 1699 myntmästare efter att några år ha
varit myntvärdie. Han blev år 1703 ständig president i Royal Society.
Han adlades även för sina förtjänster.
Emellertid är det på fysikens och matematikens område han gjort
sig mest bekant. Redan innan han uppnått tjugofem års ålder hade
han i sina grunddrag färdiga upptäckterna av gravationslagen, ljusets
sammansättning och infinitesimalkalkylen.
Hans upptäckt av gravationslagen är ju en av de snillrikaste
upptäckter som givits mänskligheten. De flesta av läsarna känna
förmodligen historien om äpplet, som Newton fick i huvudet, vilket
väckte honom till funderingar. Det torde kunna anses styrkt, att han år
1665 vid betraktandet av ett nedfallande äpple kom på denna den
största av alla upptäckter hittills i världen. Han fann den kraft, som
verkade vid äpplets fall, tyngdkraften, kallad gravitationen efter latinets
travis, tung.
Hans verk av år 1687 — sedermera utkommet i massvis med
upplagor — Philosophiae naturalis principia mathematica är ett verk; som
inte endast innehåller grunderna för gravitationsteorien utan även en
hel del mekaniska ämnen. Verket är indelat i tre böcker, den ena
behandlar rät- och kroklinj ig energi i allmänhet — även speciella fall,
-då den rörliga partikeln till exempel är bunden vid en given yta —,
den andra boken behandlar teorien för kroppars rörelse i resisterande
medier och hydrostatik, den tredje slutligen behandlar den celesta
mekaniken, ett speciellt astronomiskt gebiet av stort intresse för Newton.
Det var inte utan motstånd Newtons idé segrade. Han hade mot sig
män sådana som Leibnitz, Huygens och Bernouille, kanske mest
därför, att Newtons lära stod i strid med Cartesius’, vilken de lärde på
många håll vördade såsom en orubblig sanning. Voltaire bidrog i
väsentlig grad till att slå ned motståndet mot Newtons lära. Flera ha
sedan försökt att frånkänna Newton upptäckten av gravitationslagen,
men i ett bekant fall, den franske matematikern Charles anfall på
Newton-läran, har det visat sig, att angriparen stött sina meningar
på förfalskade papper. Striden om Newton har åstadkommit en hel
litteratur för sig. För övrigt är litteraturen kring Newton
naturligtvis ofantligt rik, enbart ett uppräknande av densamma skulle fylla ett
helt bokband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
