Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Owen, Samuel - Papin, Denis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 119
i Vetenskapsakademien och Lantbruksakademien. Han var ivrig
nykterhetsförkämpe.
Den 15 februari år 1854 avled han i Stockholm. (Band II, sid. 52.V
PAPIN, DENIS, föddes år 1647 i Blois i
Frankrike och studerade medicin i Paris, varest han
även erövrade doktorshatten. Emellertid tyckes
hans intresse snart ha vänt sig till fysiken, ty
vi finna honom år 1673 som medhjälpare åt den
store fysikern Huyghens.
Emedan han omfattade den Kalvinistiska
läran, måste han emellertid vid upphävandet av
ediktet i Nantes utvandra från Frankrike och
kom år 1680 till England, varest han bosatte sig i London. Han
lärde här känna den ävenledes framstående fysikern Boyles,
tillsammans med vilken han gjorde en hel del vetenskapliga experiment.
Genom Boyles förmedling blev Papin år 1881 invald i Londons
vetenskapliga akademi, under det att Pariserakademien, förmodligen på
grund av hans religion, ej tog någon notis om honom, ehuru han
redan nu gjort sig bemärkt som en framstående vetenskapsman.
Särskilt intresserade han sig för experiment med vattenånga och
hans första tekniska uppfining gäller detta gebiet. Hans ivriga
bemödanden att nyttiggöra vattenångan resulterade först i den s.
k-papinska grytan, vilken han beskrev i en 1681 utkommen skrift.
Trycket och temperaturen i det slutna kärlet användes för
uppmjukning av organiska substanser och erhöll apparaten för detta ändamål
ganska stor praktisk användning. Den var så mycket mera märklig
som den var försedd med en säkerhetsventil, d. v. s. en ventil belastad
med en på en hävarm anbragt vikt.
Papin strävade emellertid längre än efter denna ångans
användning för kemiska behov. Han drömde även om dess användning för
alstrande av kraft. Han hade tidigare sysslat med den nu bekanta
luftförtunningspumpen, och det var säkerligen denna som gav honom
idéen att utnyttja ångan och luften i kombination till att rirätta
arbete. Det väsentliga med luftpumpen är kolven, och när Papin
försökte sig på att konstruera en ångmaskin, sökte han alltid bibehålla
denna och så att säga göra maskinen som en omvänd luftpump. Så.
är ju i själva verket ännu i dag förhållandet med de kraftmaskiner, i
vilka en kolv röres fram och tillbaka. Denna rörelse åstadkommes
genom expansion och kompression av en gas under uträttande av me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>