Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Watt, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE
149
uppbära ständiga förebråelser för lättja och oduglighet och ideliga
förmaningar att taga sig något nyttigt för. Så skall hon en dag ha
utropat till honom: "Mer än en timme har du nu suttit där utan att
öppna munnen till ett enda ord. Och vet du, vad du gjort hela den
långa tiden? Jo, du har än tagit locket av tekannan, än satt det på
igen. Och så har du tagit kopparna och skedarna och hållit dem över
imman och vätt ned dem för mig. Du borde skämmas att så onyttigt
förspilla din tid." Den goda Mrs Muirhead kunde säkerligen ej i
gossen, som lekte med tekannan och måhända sökte utgrunda orsaken
till, att av imman åter blev vatten, ana den store uppfinnaren.
I många engelska hem kan man ännu i dag få se en tavla, som just
föreställer en liten gosse, som sitter på golvet och uppmärksamt
betraktar en ångande tekanna, och i en underskrift läses att detta är
lille James Watt, som får idén till ångmaskinen. Det är nog mer än
tvivelaktigt att så tillgått, men visst är, att han redan som barn
visade en utpräglad håg att undersöka och pröva.
James erhöll sin första undervisning i hemmet. Sedan skickades
han i skola, där han dock ej trivdes så värst väl. Han hade svårt att
komma till rätta med de många utanläxorna, och från kamraternas
ystra lekar var han till följd av sin klenhet mest utesluten. I
matematik var han emellertid ett ljus, där var han den bäste i klassen.
Då han var ledig från skolarbetet, tillbringade han sin mesta tid i
sin faders verkstad, och han lärde sig tidigt hantera verktygen. Mest
var han road av att hjälpa till med reparation av instrument, och det
dröjde ej så länge, innan han blev på det klara med vilket yrke, han
skulle välja. Han skulle bli instrumentmakare.
Då James Watt var 18 år gammal, blev hans önskan att komma
ut i världen och lära sig något mera, än vad han kunde göra hemma,
honom övermäktig, och han begav sig till Glasgow. Här fanns
emellertid ingen riktig instrumentmakare, men Watt arbetade några
månader hos en man, som kallade sig "optiker" och levde av att
reparera glasögon och stämma pianon. Därefter reste han till London.
För resan dit behövde han tolv dagar och föga anade han väl då, att
man en gång till största delen tack vare hans uppfinning, skulle
kunna göra samma färd på lika många timmar.
I London fick Watt anställning hos en instrumentmakare Morgan.
Den unge lärlingen trivdes bra med sitt arbete och gjorde snart stora
framsteg, men han måste arbeta hårt för sitt uppehälle. Hans
fader hade vid denna tid gjort stora förluster, varför han ej kunde
lämna sonen något understöd, utan denne fick åtaga sig extra-arbeten
och sitta mycket uppe om nätterna. Ändock måste han leva mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
