Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagen om kraftens oförgänglighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting annat än värme från solen, och på samma sätt
är det med vindens kraft, som ju endast framkallas
genom jordens och luftens olika uppvärmning.
Att värme kan åstadkomma ljus, följaktligen äfven att
vi kunna begagna mekanisk kraft till frambringande
af ljus eller förvandla henne dertill, synes
af det föregående. Svårare är att genom direkta
bevis ådagalägga det motsatta förhållandet eller
att ljus kan förvandlas till mekanisk kraft; men
vi torde få anse det som afgjordt, ty det ges en
mängd kemiska förlopp, hvilka försiggå under stor
kraftutveckling och, om de också ej underhållas genom
ljuset, åtminstone från detta erhålla den första
väckelsen. Dessutom frodas och utveckla växterna
fullständigt sina organ endast i solens lifvande sken;
deras alster, som tjena menniskor och djur till föda
eller användas till bränsle, äro lika mycket ett verk
af ljuset som af det värme, hvarigenom den kemiska
föreningen mellan ämnena åstadkommes, och när vi
bränna ved eller äta bröd, komma vi på samma gång i
åtnjutande af det i dem förvandlade solljuset samt öka
dermed ångans spänstighet eller vår egen muskelkraft.
Elektriska fenomen, liksom ljusfenomen,
låta framkalla sig genom friktion, men äfven
värme alstrar elektriska strömmar i metaller,
i turmalin o. s. v.; ja, sannolikt äro åskans
väldiga elektricitetsmassor ingenting annat än
solvärme, som under vissa förhållanden framträder
i denna egendomliga form. Då det nu är afgjordt,
att elektricitet och magnetism kunna hänföras
till samma kraft och praktiken gör en verklig och
nyttig användning deraf i elektromagneterna å ena
sidan och rotationsmaskinerna å den andra, så visar
sig, att naturens krafter: mekanisk kraft, värme,
ljus, elektricitet och magnetism, på det närmaste
sammanhänga med hvarandra. För dem alla ligger en
enda naturkraft till grund, eller rättare, de äro
blott skilda yttringar af samma kraft; ty vi kunna
efter godtfinnande utbyta dem mot hvarandra och efter
behag kalla deras olika verkningssätt till lif. Ja,
hela det vexlande yttre lifvets rikedom med alla
sina former och förändringar skall låta härleda
sig från en enda kraft, när de kemiska förloppen,
de s. k. föreningskrafterna, låta regelbundet
ordna sig under samma synpunkt. Och att detta i
sjelfva verket är händelsen, det bevisas af otaliga
företeelser, från den enkla föreningen mellan väte
och klor till klorväte, hvilken sker ögonblickligt,
när solstrålarna träffa en blandning af de båda
gaserna, ända till växternas utveckling och ämnenas
underbara kretslopp i den lefvande organismen, hvarvid
ljus, värme och elektricitet bevisligen spela den
vigtigaste rolen. Denna krafternas urform kunna vi
för beqvämlighets skull uppfatta som värme, utan att
dock dermed vilja tillerkänna det något företräde
framför de öfriga.
Företeelsernas och förändringarnas yttersta orsak, som
sålunda blifvit hänförd till rörelse (ty alla slags
naturkrafter bestå till sitt väsen i vissa de minsta
materiela delarnas, atomernas, svängningar), denna
första handling, som danade verlden och derigenom,
att hon störde materiens döda jemvigt, gaf upphof
till alla dessa rörelser, henne känna vi icke.
Utan tvifvel är redan med blotta kunskapen om denna
krafternas frändskap en för verldsåskådningen vigtig
synpunkt vunnen, men långt vigtigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
