Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysikens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tempel, planterat höga träd omkring dem, tillkommer
likväl förtjensten af denna uppfinning obestridligen
den store amerikanske medborgaren Benjamin Franklin. I
början af 18:e århundradet upptäcktes grunden för
de elektriska fenomenens inre sammanhang, och först
i följd af denna kunskap blef det möjligt att inse
åskans natur och finna medel till afvärjande af
hennes skadliga verkningar. Alla andra uppfinningar
på elektricitetens och magnetismens område tillhöra
en senare tid, ty grundsanningarna måste först vara
uttalade, innan de tillämpningar och slutsatser,
som derpå stöda sig, kunna göras.
Redan sedan den äldsta forntid har man gjort de mest
olika försök att telegrafera. På ett afstånd af 50
mil underrättade Agamemnon ännu samma natt genom
förut aftalade eldsignaler sin gemål Klytemnestra om
Trojas undergång. Men oaktadt behofvet af skyndsamt
meddelande mellan långt ifrån hvarandra belägna orter
i alla tider låtit känna sig, kunde telegrafin först
då erhålla sin nu varande underbara utbildning,
sedan elektromagnetismen blifvit upptäckt af Örsted i
detta århundrades början, sedan Ampère,
Gauss och Weber gjort sina undersökningar öfver detta
ämne och män sådana som Steinheil, Wheatstone, Morse
m. fl. genom talrika iakttagelser eller snillrika
användningar underlättat den praktiska tillämpningen.
Nästan alla instrument och apparater, som ha till
ändamål att mäta vissa företeelser eller krafter för
att kunna jemföra deras verkningar, ha först efter
17:e århundradet blifvit uppfunna: termometern för
värmets och barometern för lufttryckets mätande,
manometern för att mäta ångans spänstighet,
elektrometern för att utfinna elektricitetsmängden
o. s. v. Endast vågen är en gammal uppfinning,
men har dock sedermera fått en sådan fulländning
och en så vidsträckt användning, att vi kunna med
skäl säga, att hon som fysiskt instrument blifvit
för andra gången upptäckt vid franska revolutionens
tid. I metoden att undersöka alla fenomen till deras
mått ligger den nyare fysikens kärna. Alla hennes
rön erhålla derigenom en bestämd, af våra osäkra
sinliga förnimmelser oberoende betydelse, som endast
på matematisk väg är åtkomlig. Endast sålunda kunna
vi på alldeles samma sätt åter framkalla ett fenomen
(experimentera), hvilket det är af vigt för oss att
iakttaga. Eller vore det möjligt att ens påstå, att
vattnet ständigt vid samma temperatur fryser eller
upptinar, om vi ej hade någon annan måttstock för
värmet än känseln hos våra nerver?
Endast mätningsinstrumenten och mätningsmetoderna
förmå göra oss svaret på de till naturen stälda
frågorna begripligt, förmå öfversatta det på vanligt
språk. Något sådant förmår ingen naturfilosofi med
alla sina definitioner och förklaringar, som med
tomma fraser vilja uttrycka det kraftiga materiela
lifvet. Med allt det högtrafvande ordsvall, som
utgår från denna så kallade filosofi, har ingen
enda naturlag blifvit upptäckt, intet naturfenomen
förklaradt, ingen för lifvet nyttig tillämpning gjord.
Den verklige naturforskaren är ej mångordig; ofta
innefattas i några få rader resultaten af årslånga,
mödosamma arbeten, men dessa få rader inskrifvas
outplånligt i mensklighetens urkunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
