- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
17

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kropparnas allmänna egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de regelbundna kristaller, som i kemiska
fabriker anskjuta ur olika slags lösningar? De minsta
kristallkorn tyckas lifvade af en ande, som tvingar
dem att gruppera sig enligt matematiska lagar och
lägga sig bredvid hvarandra för att bilda en öfver
allt af jemna, släta ytor omsluten kropp. Man kan
mycket lätt följa förloppet dervid, om man skaffar sig
en koncentrerad lösning af något lätt kristalliserande
salt (alun, kopparvitriol eller dylikt) och i denna
lösning hänger en vid ett hår eller en kokongtråd
fäst liten kristall af samma salt, sådana de först
anskjuta på kärlets botten (fig. 3).

Men de fasta kropparna förete åter sins emellan en
stor olikhet i sin inre sammansättning. Ingen af
dem utgör nämligen en allt igenom sammanhängande
massa, utan de ha mellanrum, så kallade porer. Alla
kroppar äro porösa. En tunt slagen guldhinna är icke
ogenomskinlig; hålles hon mot ljuset, genomsläpper
hon, i följd af sin porositet, vissa ljusstrålar,
som ge henne en grönaktig violett färg. Elfenben
och marmor kunna färgas, det vill säga, deras
porer insuga det upplösta färgämnet och qvarhålla
det, sedan upplösningsmedlet bortdunstat. Denna
kropparnas allmänna egenskap blir vid filtreringen
skönjbarare (fig. 4). Silduk, sand, kol och olimmadt
papper begagnas för att från vätskor afskilja deri
befintliga fasta ämnen, i det de låta de förra rinna
igenom, medan de senare stanna qvar. Porositeten är
en kropparnas egenskap, men beror ej ovilkorligt af
deras egentliga väsen, ty graden af porositet kan hos
ett och samma slags kropp vara mycket olika, utan att
dess kemiska natur derigenom förändras. Helt annat är
det med de mellanrum, som man måste antaga förefinnas
mellan särskilda atomer och molekyler; dessa måste man
tänka sig alltid förekomma med samma regelbundenhet
inom samma kroppar, hos de gasformiga så väl som hos
de flytande och fasta, och af deras beskaffenhet bero
de förändringar, som ljus, värme o. s. v. vid sin gång
genom kropparna undergå. Porositet i vanlig mening,
det större eller mindre förrådet på små ihåligheter,
har för den vetenskapliga fysiken föga intresse,
ehuru man ännu allt jemt anses begå ett fel, om man
underlåter att uppgifva henne som en bland kropparnas
allmänna egenskaper.

Fig. 4. Filter och filtrering.

Elasticitet eller spänstighet är likaledes en för
alla kroppar gemensam egenskap. Hon har föga samband
med kropparnas fasthet, ty just de gasformiga äro de
mest elastiska, medan många fasta ämnen, såsom bly,
ega denna egenskap i högst ringa grad. Som bekant,
röjer sig denna egenskap i sträfvandet att bibehålla
den en gång gifna formen och att återställa den, när
den tryckning eller dragning upphör, som åstadkom
förändringen. Ett stycke uttänjdt kautsju drar sig
åter tillsammans, så snart spänningen upphör. En
kautsjuboll studsar, om man låter honom falla;
de små delar, som träffa marken, tryckas inåt,
och bollen får för ögonblicket en afplattning vid
beröringsstället. Detta visar sig, om man, såsom
fig. 5 antyder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free