- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
18

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kropparnas allmänna egenskaper - Mekanisk kraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

låter en elfenbenskula falla mot en något oljad skifva
och fångar kulan, när hon åter studsar upp. På det
ställe, der kulan vidrört skifvan, ser man nämligen
en liten rund fläck. En motsvarande afplattning
måste kulan ha undergått; men hennes sträfvande
att återtaga sin sferiska form förde hastigt de små
delarna tillbaka i deras ursprungliga läge, och kulan
studsade i följd häraf upp från skifvan.

Liksom det ej finnes någon kropp, som helt och
hållet saknar elasticitet, lika så finnes det ej
heller någon, som är fullkomligt elastisk. Material
och form, äfvensom inverkan af yttre krafter
(dragning, tryck, uppvärmning), utöfva inflytande
på kropparnas spänstighetsförhållanden. Öfver allt,
der elasticitet användes, måste man fästa afseende
på dessa omständigheter.

Med spänstigheten och porositeten hänger förmågan
att låta hoptrycka sig, kompressibiliteten, nära
tillsammans; det är i följd af denna sin egenskap
kropparna, när de utsättas för ett visst
tryck, kunna intaga en mindre volym än vanligt. Mest
utmärkta i detta hänseende äro gaser och ångor. Hos
dem har denna egenskap egentligen ingen annan gräns,
än att några af dem, såsom kolsyra, svafvelsyrlighet
m. fl., vid ett visst tryck öfvergå i flytande
tillstånd, hvilket de lemna, när trycket minskas.

Mekanisk kraft. I de korta betraktelser, vi anstält,
antogs, att kropparna befunno sig i ett tillstånd af
hvila. Men helt andra fenomen uppstå, om man ser dem
i följd af någon yttre inverkan komma i rörelse.

Fig. 5. Verkan af elasticiteten.

När en tungt lastad vagn skall sättas i gång, fordrar
detta, som bekant, mycket större ansträngning å hästarnas
sida än att draga honom, sedan han väl kommit i rörelse.
Hvar och en, som färdats i en båt, vet, att när han
plötsligt stöter mot land, ryckas alla, som befinna sig
deruti, framåt; ett hopp från en vagn i stark fart måste
utföras särdeles skickligt, om det ej skall aflöpa
illa. En slungad sten, en afskjuten bösskula, de på
himlahvalfvet lysande stjernorna, alla fortfara att
röra sig under kortare eller längre tid, men alltid
längre än verkningen af den drifkraft varade, af
hvilken de sattes i rörelse. Denna kropparnas sträfvan
att framhärda i samma tillstånd, antingen af hvila,
såsom lastvagnen, eller af rörelse, såsom stjernorna,
kallar man deras tröghet.

Den kraft, som meddelas åt en kropp och hvaraf han
sättes i rörelse, går ej förlorad, utan aflemnas åter,
när kroppen kommer i tillstånd af hvila. Härifrån
härleder sig nu den verkan, stöten af rullande och
kastade kroppar utöfvar; den mördande kanonkulan
fulländar sitt blodiga verk blott genom afgifvandet
af den i henne inneboende kraften, som man kallar
lefvande kraft, emedan denna, så länge kroppens
rörelse fortfar, är i viss mån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free