Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måttens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sönderdelning lider förluster af sin egen massa. Så
obetydligt ett stoftkorn än må förefalla, underhåller
det likväl en omsättning, i jemförelse hvarmed den
största banks vexelrörelse är en barnlek.
Och ändå går räkningen ihop, vi kunna väl ej säga
på öret och halföret, men på atomen och ljusvågen:
lagen om kraftens oförgänglighet har lärt oss det.
Innan man vunnit en fullständigare insigt i naturens
hushållning, visste man väl, att allt, som tilldrager
sig i naturen, är ordnadt till tal, mått och vigt;
men denna kunskap är likväl ej så gammal, som man
vanligen tror, ty han går ej mycket längre tillbaka än
innevarande århundrade. Men huru fruktbar han under
denna korta tid redan visat sig, ådagalägges af den
hastiga utveckling, naturvetenskaperna och alla af
dessa vetenskaper beroende tekniska och industriela
yrken vunnit: »siffror tala».
Först sedan alla våra undersökningar grundas på mått,
kunna vi tillerkänna dem giltighet. Med bruket af mått
försvinner uppskattningen efter tycke, förmodan och
gissning. Måttet är en obevekligt noggrann, men trogen
vän, ty det ensamt leder, när det riktigt rådfrågas,
till en säker uppskattning, hvarpå likväl allt beror.
Vi mäta mängden af de olika ämnen, som vi vilja bringa
i kemisk förening med hvarandra, och det är en stor
fördel att noga känna, i hvilka måttförhållanden de
alltid förenas, emedan vi härigenom undvika äfven den
minsta förlust af material. Vi mäta ljusets hastighet,
äfvensom den hastighet, hvarmed elektriciteten
fortplantar sig, ja, till och med storleken af
etervågorna, hvilka frambringa ljuset och hvaribland
den största ej uppgår till en tretusendedel af en
linie. Vi mäta det antal svängningar, som frambringa
olika toner; vi mäta styrkan hos jordmagnetismen,
hvilken som en oafbruten nervrörelse svänger fram
och tillbaka i utomordentligt små vågrörelser,
som väl ej utöfva något inflytande på kompassen,
men dock ej äro oåtkomliga för vetenskapen, som
uppfunnit mätningssätt, med hvilkas tillhjelp dessa
oändligt fina förändringar kunnat klart framställas
och bestämmas till sin storlek.
Hvar helst i naturen en kraft röjer sig, gifva sig
vetenskapsmännen ingen rast, förr än de upptäckt
något sätt att mäta henne.
»Det der kan vara rätt märkvärdigt för vetenskapen
sjelf», säger man, »men för det praktiska lifvet ha
dylika fina undersökningar föga värde.» Ett stort
misstag! Och för att med ens möta alla inkast, ha vi i
främsta rummet som exempel anfört kemins förfaranden,
hvilka omedelbart nog ingripa i det praktiska lifvet.
Men äfven de finaste fysiska experiment, hvilka
blott afse upptäckandet af storleksförhållanden,
visa sig ofta omedelbart hafva de mest välsignelserika
materiela följder. Det är af väsentlig vigt att känna
storleken af en ljusstråles brytbarhet, det vill säga
af hans våglängd, ty detta är det enda ofelbara medlet
att noga lära känna egenskaperna hos olika glassorter,
på hvilkas riktiga användning hela tillverkningen af
optiska instrument beror. Hvarje glasstycke, hvaraf
man vill förfärdiga en lins för en tub, ett prisma,
ett spektroskop eller någon annan del af ett godt
instrument, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
