- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
27

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forntidens mått - Måttsystem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det minsta romerska längdmåttet var digitus (0,0623
fot); derefter följde unica (0,0828 fot), palma
(0,2489 fot), pes (0,9966 fot), palmipes
(1,2445 fot), cubitus (1,4934 fot), passus
(4,978 fot), pertica (9,9567 fot). Den romerska milen utgjorde
500 perticæ och dagsresan, iter pedestre, 13 mil. Ploglandet,
jugerum, var den yta, som med ett par oxar kunde
plöjas på en dag. Spanmålsmått och våtvarumått voro
noga bestämda; för det förra låg modius till grund
och för det senare amphora, som noga innehöll en
romersk kubikfot.

Det romerska vigtsystemets namn ha på apoteken
bibehållit sig ända till vår tid. Skålpundet, libra,
indelades i 12 uns, detta i skrupel och vidare i gran (1/24 uns).

Om måtten hos de gamla kulturfolken: egypter,
inder, greker och romare, ega ett stort intresse,
är detta någonting helt naturligt, ty vår moderna
bildning har utvecklat sig ur det arf, vi från dem
erhållit, och forntidens åskådningssätt ha ännu ej
förlorat sitt inflytande på oss. Ett långt mindre
intresse skulle deremot de mått och mätningsmetoder
erbjuda oss, som användas eller en gång användes af
kineserna, aztekerna eller åtskilliga helt och hållet
outvecklade folkslag, metoder, som ej stå i något
slags förhållande till vår kultur och på sin höjd
skulle kunna ge oss en ny bekräftelse på hvad som
redan framgår af de sakförhållanden, vi nyss anfört,
nämligen att behofvet af vissa måttenheter först
och naturligast tillgriper sådana storheter, hvilka
naturen ständigt frambringar i samma dimensioner
och som i, alla tider legat nära till hands. Sådana
storheter äro i synnerhet handen, foten, armen och
steget; vi finna dem också öfver allt i bruk som de
första måttenheterna för längdbestämmelser.

Folken behöfde ej låna fotmåttet af hvarandra; det
är naturligt, att de af sig sjelfva skulle komma på
tanken att använda detta mått. De gamla tyskarna måste
ha mätt på samma sätt, som egypterna gjorde och som
stammarna i det inre Afrika än i dag göra, och allt
efter beskaffenheten af de föremål, som skola mätas,
ha äfven öfver allt de särskilda formerna för måtten,
såsom längdmått, ytmått, rymdmått, mått för fasta
och flytande ämnen, äfvensom vigten sjelfständigt
utvecklat sig.

Ett i synnerhet för vetenskapen ganska vigtigt
mätningssätt, vinkelmätningen, af hvars resultat
astronomin ända till den nyaste tiden uteslutande
lefvat, kunna vi lemna å sido, emedan dess enkla
system, som redan var bekant för de gamla egypterna,
ej under tidernas lopp lidit någon anmärkningsvärd
förändring; äfvenså förbigå vi här tidmätningen,
emedan hon kan mera ändamålsenligt behandlas i
sammanhang med urens historia.

Måttsystem. Emedan mätningskonsten endast syselsätter
sig med storleken af sådana ting, hvilka öfver hela
jorden ej kunna uppfattas på mer än ett sätt, ty 5
är hos polarinvånaren hvarken mer eller mindre än hos
invånaren under tropikerna, borde äfven öfver hela
jorden gälla blott ett enda mått, som utan reduktion
kunde genast begripas af alla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free