Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måttsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allra först ha framstält den storartade iden. Uti
sitt år 1670 i Lyon utgifna verk »Observationes
diametrorum» föreslår han att under namn af milliare
eller mil antaga längden af en meridianbåge om en
minut till normalenhet, hvilken vidare skulle enligt
decimalsystemet delas i centuria, decuria, virga,
virgula, decima, centesima och millesima.
Någonting motsvarande se vi redan tillämpas i England;
sjömilen är här faststäld till sextiondedelen af en
eqvatorialgrad och enligt den norwoodska mätningen
bestämd till 1760 yards (5420 fot); men det öfriga
måttsystemet grundar sig ej derpå, och det skulle
följaktligen ej kunnat göra anspråk på att antagas
som internationelt, om man också ej vill låta
det inkast gälla, som Kant framstälde mot en på
vinkelstorheter grundad enhet, det nämligen, att man
då kunde tillägga hvarje ärt lika väl som jordklotet
en omkrets af 21600 sjömil eller 5400 geografiska mil.
Den af engelsmännen ständigt omfattade och tid efter
annan åter framkastade iden att antaga någon särskildt
märkvärdig pendellängd till grundmått kan ej heller
godkännas. Redan Huyghens föreslog sekundpendeln;
men då denna, såsom Richer först anmärkte, ej blott
under olika breddgrader, utan till och med under
samma breddgrad allt efter upphängningspunktens
höjd öfver hafsytan har olika längd, ja, till och med
närheten af större bergmassor utöfvar inflytande på
svängningstiden, är han ej brukbar för ändamålet,
oafsedt att alltid en enda punkt af jorden måste
väljas, för hvilken blott en ringa del af hennes
invånare skulle kunna ha något närmare intresse,
och slutligen att den en gång valda längden endast
på detta ställe kan justeras. Af samma skäl kan
fallhöjden för en viss tid eller barometerhöjden
för någon viss ort (hvilka båda storheter varit
föreslagna) lika litet anses tjenlig till grundval
för ett måttsystem.
Förtjensten att från jordens dimensioner ha härledt
ett förnuftsenligt måttsystem, som fullständigt
egnar sig att blifva internationelt, tillhör åter
igen fransmännen, och i synnerhet har Laplace en
betydande andel i utförandet af denna ide.
År 1789 yrkade städerna Paris, Lyon, Reims,
Dunkerque, Rouen, Rennes, Orleans, S:t Quentin, Metz,
Châlons m. fl. på de olika måttens afskaffande,
hvilka blott gåfve anledning till missbruk och
bedrägerier. I följd häraf bragte Talleyrand denna angelägenhet
inför den konstituerande församlingen; den 6 maj inlemnade
Bonnai sin berättelse deröfver, och två dagar derefter
beslöts en hemställan till konungen, att han måtte
med konungen af England träffa öfverenskommelse om
nedsättande af en internationel kommission, bestående
af ledamöter ur franska akademin och kungliga
samfundet i London för utarbetande af grunderna till
ett internationelt måttsystem. Man tänkte först till
utgångspunkt taga sekundpendelns längd under 45:e
breddgraden och till dess bestämmande låta gemensamt
utföra en strängt vetenskaplig undersökning.
Fransmännen önskade således ej ett särskildt franskt
nationalmått, utan, och detta måste vi särskildt
betona, de föreslogo från första början ett mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
