Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metersystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antagandet, att alla den nyare kulturens folk
skulle hysa samma tillgifvenhet för de folks
språk, som grundlagt vår bildning. Man följde
härvid grundsatsen att låna beteckningarna för
måttenhetens öfverafdelningar från grekiskan och för
underafdelningarna från latinet.
Längdenheten sjelf kallade man, såsom redan blifvit
nämdt, helt enkelt meter (af det grekiska ordet
metrón, mått); underafdelningarna: decimeter = 0,1
meter, centimeter = 0,01 meter, millimeter
= 0,001 meter; öfverafdelningarna deremot: dekameter = 10 meter, hektometer = 100 meter, kilometer = 1 000
meter, myriameter = 10 000 meter. De förra bildades
genom sammansättning med de latinska orden decem,
tio, centum, hundra, mille, tusen, de senare
med de motsvarande grekiska orden déka, tio, ékatón hundra,
khílioi, tusen, och mýrioi, tio tusen.
Till vigtenhet antogs vigten af en kub rent vatten
vid 4° C., hvars sida skulle utgöra en hundradels
meter. Man kallade henne gram, efter det grekiska
grámma, som antages ha vägt ungefär lika mycket som
en kubikcentimeter rent vatten vid 4° C. Kilogrammet,
1 000 gram, blef handelsvigten; det motsvarar 2,35
skålpund. För öfrigt följde beteckningen det vid
längdmåttens indelning antagna skemat; de vigter,
som voro mindre än ett gram, kallades decigram,
centigram och milligram, de större dekagram, hektogram
och kilogram.
Ytmått och rymdmått härleddes omedelbart
från längdmåtten genom dessas qvadrering och
kubering. Enheten för det förra, en yta om 100
qvadratmeter, således en qvadrat om 10 meters sida,
erhöll namnet are (af area, yta); enheten för det
senare deremot, en kub om 1 meters höjd, namnet stere
(af stereós = fast, solid).
En kub om en kubikdecimeters innehåll benämdes liter
(af lítra, lika mycket som den latinska libra, omkring
ett skålpund). Aren, steren och litern, liksom metern,
grupperades och indelades vidare genom tilläggsorden
deci-, centi-, deka-, hekto-, o. s. v.
Man ser häraf, att i hela metersystemet ej finnes
någonting särskildt franskt, som kunde »motverka
dess införande som internationelt mått. Det oaktadt
höras stundom ännu invändningar mot det samma, hvilka
framhållas som särdeles vigtiga.
Den ena gången heter det: till bestämmande af metern
har den meridian blifvit tagen, som går genom Paris;
metern är således ett specifikt franskt mått. Den
andra gången fäster man uppmärksamheten derpå, att
metern, enligt nyare och allt jemt fullkomligare
gradmätningar, ej längre är en tiomilliondel af
jordqvadrantens längd, såsom han ursprungligen
skulle vara, utan att i verkligheten en fjerdedel
af meridiankretsen utgör 10 000 857,5 meter, och att
metern sålunda är oriktig.
Det ena inkastet är lika haltlöst som det andra. För
bestämmandet af ett klots storleksförhållanden är det
alldeles likgiltigt, hvilken af dess storcirklar jag
mäter, blott jag mäter en sådan eller ett stycke af
en sådan, som går genom de båda ändpunkterna af en
diameter, lika godt hvilken. För en rotationssferoid,
sådan som vår jord, gäller nu visserligen ej denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
