Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metersystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna regel, emedan vi här hafva oändligt många
olika diametrar: de största, som gå mellan motsatta
punkter på eqvatorn, och den minsta, som förenar
de båda polerna med hvarandra. Emellan dessa ligga
diametrar af alla inom de nyss nämda gränserna möjliga
värden. Men en meridian representerar i sina särskilda
punkter vårt jordklots alla storleksförhållanden,
och derför är han i och för sig den mest omfattande
jorddimensionen. Då nu alla meridianer sins emellan
äro lika – och hvarje hus har sin egen – samt
parismeridianen är fullkomligt lika med den, som går
genom Pontoise eller Potsdam, är det orimligt att anse
den ena vara föredragen framför den andra. Dessutom
bör ihågkommas, att vid bestämmandet af qvadranten,
hvars tiomilliondel man antog till meter, alla
tidigare gradmätningar äfven togos i betraktande
och att alla länder, hvilka i detta hänseende gjort
något för den vetenskapliga utforskningen af jorden,
äfven kunna göra anspråk på äran att ha lemnat bidrag
till bestämmande af metersystemets enhet.
Hvad åter beträffar den andra, ofta som särdeles
vigtig framstälda invändningen, att metern skulle
vara oriktig derför, att han ej mera utgör en
tiomilliondel af jordqvadranten, så är det att
blanda bort frågan. Ty genom den oupphörligt
noggrannare undersökningen har visat sig, att de
förra bestämningarna af jordens storlek lidit af
fel, och så länge förbättrandet af instrument och
mätningsmetoder fortgår, så länge skall man äfven
finna de uppgifter, som senast ansetts för riktiga,
behäftade med fel, men med fel, som röra sig inom
allt trängre gränser. Enligt vår nu varande kännedom
om jordens omkrets är han större än man 1792 trodde;
hade man envisats att under alla förhållanden låta
metern vara en tiomilliondel af jordqvadranten,
alltså antagit jordqvadranten som enhet, skulle han
numera ej vara riktig, utan behöfva förlängas. Men
ett sådant vilkor ligger alldeles icke till grund
för metermåttet. I fråga om detta, liksom om hvarje
naturmått, ligger det ingen vigt på, att förhållandet
mellan dess enhet och en oföränderlig dimension i
naturen uttryckes just genom ett rundt tal, såsom
1:10 000 000, utan blott derpå, att detta förhållande är
så vidt möjligt riktigt uppfattadt och att det rätta
proportionstalet kan bevaras. Slutligen har man äfven
gjort den invändningen, att en kroklinie (jordens
omkrets) ej kan användas till medel att mäta räta
linier. Men derpå kan svaras, att hvarje kroklinie
redan är förvandlad till en rät i och med det samma
hennes längd bestämmes och uttryckes, ja, man kan ej
ens få kunskap om längden af en meridian på annat
sätt än genom att mäta sjelfva kroklinien medelst
läggande af raka måttstockar tätt efter hvarandra.
Då nu ingenting kan invändas mot metersystemet ur
vetenskaplig synpunkt och erfarenheten, der det
blifvit infördt, långt för detta visat, att det
tillfredsställer alla fordringar på beqvämlighet,
kan man våga hoppas, att vi deri funnit ett allmänt
verldsmått. Huru beqväma dessutom de vanligaste i
metersystemet förekommande måtten äro i praktiskt
hänseende, skall jemförelsen med några andra
mått visa.
1 meter = 3,078 parisfot = 3,368 svenska = 3,281
engelska = 3,186 rheinska = 3,531 sachsiska fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
