Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metersystemet - Kraftmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar sida af de större rutorna är =
1 centimeter. Hvarje sådan ruta är en
qvadratcentimeter och den motsvarande kuben bdefghi
en kubikcentimeter. Liksom decimetern är delad i
centimeter, är centimetern bd delad i 10 millimeter,
qvadratcentimetern i 100 qvadratmillimeter och
kubikcentimetern i 1 000 kubikmillimeter.
Kraftmått. För arbetet, hvars köpande och säljande
håller samhällslifvet i sina fogar och som, då
dess alster äro underkastade ett ständigt utbyte,
äfven sjelft måste kunna underkastas en värdering,
förslå dock ännu ej de i det föregående omnämda måtten
och mätningsmetoderna. Dervid komma faktorer med i
beräkning, som fordra en särskild måttstock. Så vidt
dessa ligga inom tankens område, kunna de naturligtvis
endast tagas i betraktande och uppskattas af tanken;
men så vidt de äro att hänföra till rent mekaniskt
arbete, måste man äfven vara i stånd att underkasta
dem en beräkning, som stöder sig på naturliga och
oföränderliga värden. Huru detta kan ske, skola vi
lätt fatta, om vi taga till hjelp de begrepp, som
den fysiska lagen om naturkrafternas oförgänglighet
och vexelverkan gaf oss.
Som ett allmänt exempel härpå kunna vi taga en
ångmaskin. Hans kraft uppkommer genom spänstigheten
hos den ånga, hvartill vi förvandlat vatten genom
förbränning af kol. En bestämd mängd kol utvecklar
genom det vid förbränningen uppkomna värmet alltid
samma mängd ånga af en viss spänstighet, således
äfven samma kraft, för hvilken kostnaden kan uttryckas
genom kolpriset, och teoretiskt endast på detta sätt;
men i praktiken tillkomma ytterligare utgifter för
maskinens anskaffande, uppställning och skötsel,
amorteringsprocenten, förlusten i verkan genom
värmeutstrålning, friktion m. m.
Teoretiskt skulle man nu ganska väl kunna mäta det
mekaniska arbetet med en enhet, hvilken uttryckes genom den
verkan, som alstras af en viss mängd kol under dess
förbränning, och denna mätningsmetod skulle i kolet
erbjuda en långt säkrare värdemätare, än guld eller
silfver någonsin kunna vara. Emellertid skulle detta
mått för praktiken sakna fördelen af åskådlighet;
man har derför ganska riktigt till enhet antagit den
kraftmängd, som på en sekund förmår lyfta en vigtenhet
en längdenhet.
Då tidsenheten (sekunden) under alla omständigheter är
den samma, utsättes hon ej särskildt vid måttuppgifter
på kraft. Vigt och lyfthöjd deremot måste man
omnämna, emedan det är nödvändigt att veta, hvilket
måttsystem för dem ligger till grund. För att utmärka
enheten vid mätning af mekanisk kraft sammanbinder
man alltså vigtenhetens och längdenhetens namn, t. ex.
skålpundfot, kilogrammeter, och menar då i förra
fallet den kraft, som på en sekund förmår lyfta ett
skålpund en fot högt, i det andra deremot den kraft,
hvilken under samma tid lyfter ett kilogram en meter
högt; 16 kilogrammeter betyda den kraft, som kan
lyfta 8 kilogram 2 meter eller 4 kilogram 4 meter
eller 2 kilogram 8 meter högt. För ångmaskinernas ofta
ganska betydliga effekt begagnas vanligen som enhet
den så kallade hästkraften. Hon uppskattas till 600
skålpundfot eller 75 kilogrammeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
