Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörelseapparaten hos ångfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skruffartyget och väderqvarnen.
Ångfartygens rörelseapparat. - Det lutande planet. -
Kraftens verkan derpå. - Dess användning. - Kilen. -
Skrufven. - Lagen för den samma och hans användning. -
Propellern; hans historia. - Du Quet. - Bernoulli. -
Paucton. - Delisle. - Sauvage. - Josef Ressel. -
Propellerns konstruktion. - Väderqvarnsvingen. -
Vindens verkan på den samma. - Väderqvarnarnas
historia.
Redan i början af 1700-talet framstäldes af Papin
en plan att medelst ångkraft fram drifva fartyg;
men först sedan ångmaskinen genom Watts arbeten
erhållit den fulländning, att han blef användbar
för praktiska behof, kunde denna ide erhålla
verklighet och lif. Han upptogs redan 1784 af ett
par amerikanska konstruktörer, Fitch och Rumsey,
och bearbetades sedan af flera mekaniker både i gamla
och nya verlden. Alla försök att lösa detta lockande
problem misslyckades dock helt och hållet, ända till
dess Robert Fulton år 1808 i New-York bygde den första
ångbåt, som visade sig praktiskt användbar. Detta
år skall i mensklighetens historia förblifva evigt
minnesvärdt, emedan Fultons uppfinning undanröjde
det förnämsta hindret för folkens inverkan på
hvarandras utveckling. Resan öfver oceanen kunde
nu göras efter godtfinnande, oberoende af vindar och
hafsströmmar. Fulton med sina snillrika ideer beleddes
af mängden, men efterverlden räknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
