- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
43

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörelseapparaten hos ångfartyg - Det lutande planet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anstår dem – så gick det ock med den »nya propellern»,
och så hade det äfven gått honom förut, ty han
hade redan en historia bakom sig af det slag, som
framåtskridandets annaler, ty värr, endast allt för
ofta ha att uppteckna.

För att göra det följande lättfattligt blir det emellertid
här nödvändigt att något närmare taga i betraktande
beskaffenheten och inrättningen af skrufven, den nya
uppfinningens hufvuddel, och vi bedja för den skull läsaren
följa oss på en kort färd genom ett fysikaliskt område. Då
vi fått klart för oss verkningssättet hos den vanliga
skrufven, hvars mångfaldiga användning vid flera
af våra verktyg och maskiner vi ha tillfälle att
iakttaga, skola vi äfven fatta den ide, som ligger
till grund för propellern, ty denna erbjuder endast i
sjelfva sättet för dess användning någonting nytt. Men
det är ej ens den vanliga skrufven, utan en annan
enklare maskin, som ytterst ligger till grund för de
företeelser, som här komma i fråga.

Det lutande planet. Hvarje plan, som gör en
vinkel med horisontalplanet, kallas ett lutande
plan
. Medan man genom en och samma punkt blott kan
lägga ett enda horisontalplan, kunna tydligen för
den samma gifvas oändligt många lutande plan med
olika lutning mot horisonten.

Hvar och en vet, att ju brantare en väg är, desto
svårare är det att framdraga en vagn på den samma,
hvilket deremot går så mycket lättare, ju mindre
stigningen är eller ju större den längd är, på
hvilken den stigning, som måste öfvervinnas, är
fördelad. Emedan dragarnas så väl som lokomotivens
arbetsförmåga har en gräns, får derför stigningen
hos jernbanor och landsvägar endast gå till en viss
grad. Kan en ännu brantare stigning ej undvikas,
måste man antingen fördela henne på en större längd
genom att draga vägen i zigzag eller ock tillgripa
andra hjelpmedel, såsom vagnarnas dragande uppför
en höjd medelst linor, hvilka genom en på höjden
stående ångmaskin lindas omkring stora trummor eller
s. k. linkorgar.

Fig. 12. Lutande plan (chaussé).

Blir stigningen allt större, öfvergår planet slutligen
till ett lodrätt, och i detta fall blir den till
lastens upplyftande erforderliga kraften ett maximum
och lika med sjelfva lasten.

Man kan mycket lätt bestämma storleken af det
motstånd, som planets olika lutning gör mot lastens
förflyttning. Låt triangeln ABC i fig. 13 föreställa
ett lutande plan i genomskärning, hvars bas är linien
BC, höjd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free