- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
47

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propellern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Propellern. Undersöka vi principen för propellern,
finna vi, att han endast grundar sig derpå, att
vattnet gör tillräckligt motstånd för att förhålla
sig som en orörlig skrufmutter till en kring sin
axel hastigt roterande skruf. Skrufven borrar sig in
i det samma, liksom korkskrufven i korken, och rör
sig följaktligen framåt i axelns riktning jemte det
med honom förenade fartyget.

Hvem känner ej barnens omtyckta leksak, den
s. k. flugan, hvilken, då hon försättes i hastigt
omlopp, hvirflar sig högt upp i luften? Som fig. 21
visar, består hon af fyra i något snedt läge omkring
en axel a anbragta vingar. Hvardera vingen utgör genom
sin lutning en del af en skrufyta. Flugan sättes i
den gaffelformiga öppningen af apparaten b, hvilken
genom ett kring honom lindadt snöre försättes i hastig
rotation, som naturligtvis meddelar sig åt flugan,
hvarigenom hon skrufvar upp sig i luften och fortfar
att stiga, så länge hennes rotation är tillräckligt
hastig, för att stigkraften skall kunna öfvervinna
tyngden, hvarefter hon åter nedfaller.

På samma sätt som luftens motstånd mot den nämda
leksaken verkar vattnets mot propellern; men då
det senare motståndet är vida större och dessutom en
kropps rörelse framåt i horisontal riktning är lättare
att åstadkomma än hans lyftande i vertikal riktning
uppåt, syntes det ej osannolikt, att en dylik apparat
som flugan, om han erhölle en för ändamålet afpassad
storlek och omloppshastighet, äfven skulle kunna sätta
en så tung kropp som ett fartyg i rörelse, om han
anbragtes så, att han verkade i dess längdriktning.

Fig. 21. Flugan.

Efter flera fruktlösa försök lyckades man slutligen
lösa problemet på ett tillfredsställande sätt. De
bemödanden, som i denna afsigt gjordes, gå långt
tillbaka. Redan 1731 föreslog en fransman, Du Quet,
en apparat till fartygs framdrifvande mot strömmen,
grundad på skrufvens verkan. Men Du Quet utgick
från samma grundsats, hvarefter väderqvarnsvingen
är konstruerad och för hvilken vi längre fram skola
redogöra. På samma sätt som vindens kraft användes
att sätta väderqvarnsvingen i rörelse, ville han
nämligen begagna strömdraget att kringdrifva en
med vingar försedd apparat, som roterade kring
en axel. Denna axel skulle uppbära en trumma eller
linkorg, kring hvilken en vid någon punkt längre
upp vid strömkanten fäst lina skulle linda sig och
derigenom draga fartyget uppför.

Detta förslag, som nu mera endast eger historiskt
intresse, kom dock aldrig till utförande. I
praktiken har det ej heller haft något inflytande
på fartygsmaskinernas konstruktion. Om den ryktbare
fysikern Daniel Bernoulli vid författandet af sin
afhandling om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free