- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
59

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnesmärken af egyptisk bygnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifrån Luxor är ej på långt när den högsta;
framför Laterankyrkan i Rom står en annan, hvars
höjd är 200 fot och hvars vigt uppgår till 15 000
centner. Denna obelisk hemtades från Egypten till
Rom under kejsar Constantius II.

Höjden af de flesta obeliskerna skiftar mellan 50 och 100 fot.
De äro alla huggna ur ett enda stycke och erhöllo sin
bearbetning vid stenbrottet, hvarifrån de sedan
forslades till den plats, der de skulle uppställas
och som ofta kunde ligga flera mil derifrån. Betrakta
vi pyramiderna, hvaraf en, konung Kufus, har ett
kubikinnehåll af ungefär 115 millioner kubikfot och
en vigt af nära 300 millioner centner, och betänka,
att de äro sammansatta af stycken, hvaraf många
väga omkring 2 400 centner, och att några af dessa
kolossala block måste uppfraktas till en höjd af
omkring 500 fot, kunna vi väl med förvåning fråga,
huru det varit möjligt att i en tid, som ligger på
ett afstånd af 5 000 år från vår egen, åstadkomma
dylika bygnadsverk. Det förefaller, som en hel här af
arbetare och en arbetstid af en hel mansålder knapt
skulle kunnat förslå för ett dylikt arbete.

Många menniskors och dragares förenade krafter förmå
uträtta mycket, men till dylika arbeten erfordras
ej allenast en stor arbetsstyrka, utan äfven en
ändamålsenlig användning af den samma. Många ha derför
trott, och det påstås stundom ännu, att det gamla
Egyptens civilisation varit mycket hög och att hon
särskildt haft kännedom om mekaniska hjelpmedel,
som sedan fallit i glömska och hvarom nutidens
vetenskap ej har någon aning. Detta är emellertid
ej händelsen. I stället för att tala om en hög
civilisation, vitna dessa minnesmärken tvärtom om det
förfärligaste barbari, om herskarnas despotism och
folkets slafveri. En bygnad af dylika dimensioner,
som ej har någon annan orsak än en despots nyck
och intet annat ändamål än att föreviga hans minne,
kan endast utföras der, hvarest både despotism och
slafveri nått sin yttersta gräns. Pyramiderna,
som hvarken vitna om någon smak i afseende på
formen eller någon synnerlig teknisk färdighet
i utförandet och endast verka på åskådaren genom
sin stora massa, utgöra ett talande bevis på den
gränslösa sjelfviskheten hos dessa faraoner, som
uppoffrade tusentals menniskors arbete endast för
att tillfredsställa sin fåfänga.

Fulländade mekaniska hjelpmedel och arbetarens
slafveri kunna ej i längden bestå bredvid hvarandra. I
samma mån de förra utvecklas, frigöres arbetaren;
från en under tungt kroppsarbete nedtryckt lastdragare
förvandlas han till en tänkande menniska, som
öfvervakar och leder maskinens arbete i stället
för att sjelf utföra det. Den döda maskinens
arbete blir snart billigare än den lefvande
arbetarens, billigare än slafvens, och slafveriet
blir omöjligt. Civilisation, det är hushållning
med menniskans arbete eller dess användning så,
att deraf erhålles den största möjliga afkastning;
hvarje slöseri i detta afseende är en återgång till
barbariet. Är det då möjligt att tänka sig ett större
barbari än det att döma tusental, ja, tiotusental af
menniskor till ett arbete, hvaraf hvarken de sjelfva,
deras samtida eller efterkommande kunde ha någon
fördel i andligt eller timligt hänseende!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free